"Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet,” säger Julian Garner.

De vi blir när vi formas av varandra

teater. Får man som engelsman skriva en föreställning om ett stycke smärtsam finländsk historia? Ja, svarar Julian Garner. 30.8.2017 kl. 15:12

Vad händer när människor, som annars inte hade träffats, möter och formas av varandra? Julian Garner har skrivit en pjäs om en grupp judiska flyktingar från Österrike som kommer till Finland i början av 1940-talet och får hjälp av den historiska personen Abraham Stiller.

– Pjäsen handlar om hur världar kolliderar. Flyktingarna flyttar in på en liten gård med en bonde och gradvis börjar de acceptera varandra, men också förändra varandra.

Pjäsen ”TRO” handlar om judiska flyktingar i Finland under fortsättningskriget och har premiär på Svenska Teatern i Helsingfors den 9 semptember. Foto: Valtteri Kantanen

Julian Garner debuterade som pjäsförfattare i London 1978 och har sedan dess skrivit ett fyrtiotal pjäser. Han bodde under många år i Norge men landade i Finland 1998.

När Svenska Teatern bad honom skriva pjäsen var han först fundersam.

– Har jag rätt att berätta den här berättelsen? Jag är inte finländare, även om om jag bott i Finland i snart tjugo år. Jag är inte flykting med nog emigrant. Jag har levt hela mitt vuxna liv i en kultur som inte är min egen, och tror att jag kan förstå något av flyktingens verklighet.

Hans första fru var jude.

– Vårt äktenskap höll inte, men det betydde mycket för mig att få vara en del av det judiska sammanhanget. Våra barn är judar, min äldsta dotter praktiserande jude.

Ny historieforskning

I två års tid fördjupade sig Julian Garner i den judisk-finländska författaren Rony Smolars produktion om bland annat Abraham Stiller. Affärsmannen och finlandssvensken Stiller var en av centralfigurerna i motståndet mot planerna på att deportera judiska flyktingar till Tyskland.

– I pjäsen har Abraham Stiller, som spelas av Riko Eklundh, blivit en slags arketypisk karaktär. Min version av honom är inte en faktisk rekonstruktion. Det har jag också förvarnat hans släktingar, inklusive Ruben Stiller, om.



I föreställningen nyanseras bilden av Finlands delaktighet i Förintelsen utifrån ny historieforskning.

– Den nya forskningen visar att det fanns betydande antisemitism inom ett flertal finska myndigheter. Länge hette det att endast åtta judar deporterades till Tyskland, men den siffran är med stor sannolikhet inkorrekt. Och även om många finska judar trodde att Mannerheim tog personligt ansvar för deras säkerhet, finns det inte klara bevis för detta.

Med detta sagt framhåller Garner ändå att Finland var ett förhållandevis bra ställe att vara på om du var jude vid den här tiden.

– Men de judar som var i Finland förföljdes av ständig rädsla.

Ingen frågar vad du tror

Föreställningen har fått namnet Tro.

– Jag skrev pjäsen på engelska, och den har översatts till svenska. På engelska heter den ’Confidence’, efter ett pianostycke av Mendelssohn som spelas under föreställningen. Ordet kommer från franskans ’confiance’, ett svåröversatt ord med många lager.

Det han gillar med det svenska namnet är att föreställningen på många sätt är en diskusson kring vad det betyder att tro.

– Inom judendomen är det ingen som frågar dig om du tror på Gud eller inte. Det är något helt privat, mellan dig och Gud. Det viktiga är dina handlingar, säger Julian Garner och berättar att han själv tidigare övervägde att konvertera till judendomen.

I föreställningen spelas Edith, en österrikisk pianolärarinna, av Janina Berman, ”den enda judiska skådespelerskan i hennes åldersgrupp i Svenskfinland”.

"Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?"

– Pjäsens Edith säger att hon inte tror på Gud. Hon identifierade sig inte ens som jude men efter Nazitysklands annektering av Österrike ser alla i Finland henne som just det.

Garner är nyfiken på människans identitetsbygge, på det vi upplever oss vara och på det vi uppfattas som.

– Har vi kontroll över vår identitet eller är den förutbestämd? Finns det något hopp för oss om vi inte omfamnar den vi är?

Christa Mickelsson



Ledare. Ledare 9/2007 För ganska exakt tre år sedan beslöt riksdagens majoritet sänka alkoholskatten. Följderna lät inte vänta på sig. 23.2.2007 kl. 00:00

Världen. Sveriges skolminister Jan Björklund vill se mera religionsundervisning i de svenska grundskolorna. 22.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Finlands riksmedias rapportering av kyrkan är i huvudsak positiv och respektfull, konstateras i ny forskning. 22.2.2007 kl. 00:00

Världen. 14 års fängelse blev domen för den rumänska ortodoxa präst vars andeutdrivning orsakade en nunnas död. 22.2.2007 kl. 00:00

{snippet BlogList} 21.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Både antalet utskrivna och anslutna ökade under 2006. 21.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Insamlingen Gemensamt Ansvar 2006 blev tvåa i tävling om årets gärning vad gäller samhällelig kommunikation. 21.2.2007 kl. 00:00

Världen. På internetsidan uskonnot.fi finns en databas med information om alla fungerande religiösa samfund i Finland. 21.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Finska Missionssällskapet och Kyrkans utlandshjälp för en kampanj för att lyfta statens anslag för utvecklingssamarbete till 0,7 % av BNP. 22.2.2007 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Jag bor i en kriskommun, en av femton. Betalar landets högsta skatteprocent. Närmaste släkten bor i Grankulla. Förr fick de åtminstone stryk i handboll, nu förlorar vi med 15 mot 21. 19.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 8/2007 Vilken funktion skall församlingsförbundet r.f. ha idag? 19.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan i Gruvsta som brann ner i höstas byggs inte upp igen. 21.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Grundlagsutskottet konstaterade förra veckan att religions- och yttrandefriheten är viktigare än motviljan mot att få församlingstidningar i sin postlåda. 20.2.2007 kl. 00:00

Världen. Våldet mot de kristna ökar i Irak. Attacker mot kyrkor och de kristna samt upprepade mord på bl.a. präster har drivit en växande skara kristna irakier ut ur landet. 20.2.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt nyaste påvliga årsbok har antalet katoliker ökat från 1 098 miljoner i slutet av 2004 till 1 115 miljoner i slutet av 2005, en ökning på 1,5 procent. 20.2.2007 kl. 00:00

helsingfors kyrkliga samfllighet. Då intäkterna minskar måste även Helsingfors församlingar tänka om. Nu har åtta arbetsgrupper tillsatts med uppgift att kartlägga hur verksamheten kan omstruktureras. 10.7.2015 kl. 11:07

åland. Han har varit med om att starta upp en lokalradiostation. Han har lärt sig ringa i kyrkklockor. Mångsysslaren Bosse Ahlnäs har ett speciellt förhållande till skärgården. Nyfikenheten ledde honom till Tallinn och de små estniska öarna där han numera också är turistguide. 10.7.2015 kl. 10:27

nykarleby. Ett varmt mål mat om dagen och en plats att hålla hus. Dagcentret Hyddan i Nykarleby välkomnar utslagna och ensamma. 7.7.2015 kl. 13:43

Franciskus. Kombinationen av tyst meditation och förundran inför Skapelsen passar även den som inte annars går i gudstjänsten. 7.7.2015 kl. 12:53

Han var på villovägar, men Håkan Streng fann vägen igen. I dag vill han vandra vägen så att både han och omgivningen mår bra. Och helst vill han också ha sällskap under vandringen. 2.7.2015 kl. 09:17