Den senaste månaden har asylsökande demonstrerat i centrum av Helsingfors för en humanare asylpolitik.

"Vi lever med ett öppet sår"

Helsingfors. Alla svenska Helsingforsförsamlingar läser asylbeslut i gudstjänsten under fastan. Varför? För ökad medmänsklighet. 14.3.2017 kl. 11:20

Alla tre svenska församlingar i Helsingfors deltar i kampanjen ”We see you Migri” (Vi ser dig Migri) genom att under fastetiden fram till påsk läsa upp negativa asylbeslut i samband med gudstjänsten. På det sättet vill man visa allmänheten på vilka grunder besluten fattas och öka medmänskligheten i samhället.

– När jag läser asylbesluten tänker jag att de tjänstemän som formulerat dem också har en stor förståelse för den asylsökande människans situation. Jag får inte alls känslan av hån. Man skriver att alla villkor för asyl i princip uppfylls men att asyl ändå inte kan beviljas. Och det beror på de politiska beslut som ligger bakom, säger Stefan Forsén som är kyrkoherde i Matteus församling.

Han poängterar att församlingarna genom att läsa upp de negativa asylbesluten inte vill hänga ut enskilda anställda på Migrationsverket. I stället vill man peka på vilka konsekvenserna är av det samhälle vi har i dag.

– Vi lever med ett öppet sår när vi har mängder av asylsökande som blir utvisade ur vårt land. Genom våra beslutsfattare säger vi att den asylsökandes rädsla för att mista sitt liv inte är tillräckligt för att vi ska bevilja asyl. Den här smärtan som texterna innehåller använder vi för att be, inte för att predika om att vi skulle ha fattat bättre beslut än andra, säger Forsén.

Lidandets söndag

Också Petrus och Johannes församlingar kommer att delta i kampanjen och läsa upp asylbeslut i samband med gudstjänster under fastetiden.

I Johannes församling koncentrerar man uppläsningarna till en gudstjänst, den femte söndagen i fastan, det vill säga den 3 april kl. 10 i S:t Jacobs kyrka och kl. 12 i Johanneskyrkan.

Just den söndagen har temat ”Lidandets söndag” och då inleds den så kallade djupa fastan, som sträcker sig till slutet av stilla veckan. Asylbesluten ersätter den söndagen i det stora hela predikan, och så byggs förbönen upp kring detta tema.

– Jag tycker det är viktigt att vi blir påminda om det absurda och orättvisa i situationen att tvinga någon att åka tillbaka till en plats och en situation som den har flytt ifrån, säger Carre Lönnqvist som är koordinator för mångkulturellt arbete i Johannes församling.

Barmhärtige samariern

För Carre Lönnqvist är det viktigt att kyrkan står upp för människor i svåra situationer.

– Det är ett arbete som vi hela tiden håller på med, till exempel inom diakonin. Nu har vi nya medmänniskor hos oss som flytt från olika konfliktområden och som skulle kunna bli hjälpta av att få åtminstone tillfälliga uppehållstillstånd.

Lönnqvist som tidigare jobbat mycket med barn och ungdomar hänvisar till en av Bibelns kändaste berättelser, den barmhärtige samariern.

– Vi är många som läst, tecknat, dramatiserat och på andra sätt levt oss in i just den berättelsen. Låt oss nu inspireras av dess budskap också i verkliga livet, säger Lönnqvist.

Nina Österholm



FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00