Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Kyrka. Finlandssvenska sångare kan sjunga gospel med samma trovärdighet som amerikanska kyrkosångare. Det handlar bara om att ha rätt teknik. 8.10.2010 kl. 00:00

Människa. Att spela biskop på Svenska teaterns scen är en av Ville Virtanens viktigaste roller någonsin. Ändå har han känt sig som en hottentott i det finlandssvenska finrummet. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarnas ungdomsgård Cross i Vasa har fått ungdomliga, öppna och praktiska utrymmen efter en grundrenovering. I oktober tas Cross i bruk igen. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Som denna spalt står längst till höger på sista uppslaget i tidningen stod Axel Carpelan i det sociala livets tystaste utkanter. Hans och 7.10.2010 kl. 00:00

Ledare. Det finns en självnärande myt om kriget mellan vetenskap och tro. I grund och botten göds den av kontrahenterna själva, helt enkelt därför att de behöver den. Och fundamentalister – vad det nu sen avses beteckna – finns det i bägge skyttegravarna. 7.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Diakonidagarna ska utrusta församlingsanställda och frivilliga för arbetet i den ekonomiska krisens eftersvall. 6.10.2010 kl. 00:00

Samhälle. En skola i Heinola påstås i en klagan ha undervisat religion och livsåskådningskunskap under samma lektion. Det är inte tillåtet, säger utbildningsstyrelsen. 6.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Danmark undertecknar Borgåöverenskommelsen den 3 oktober 2010. Danmark har tidigare varit med i gemenskapen som observatör. 5.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Lutherstiftelsen vigde i lördags sina första präster i Finland. Tidigare har stiftelsen vigt sina präster i Sverige. 5.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Strukturomvandlingar, prästbrist och den sega ämbetsfrågan är konkreta utmaningar för Borgå stift. 5.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Som en del av projektet Andligt liv på webben (evl.fi/andligtlivpawebben) ska femton utvalda församlingsanställda få en kostnadsfri utbildning i sociala medier. 4.10.2010 kl. 00:00

Kultur. På söndagen inleds en ny säsong av andaktsprogrammet Himlaliv. Höstens avsnitt handlar om att hitta sig själv, mjuka kontra hårda värden och konstnärlig frihet. 3.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Sammanlagt 1 036 kandidater ställer upp i de kyrkliga fullmäktigevalen i Borgå stift. Därtill kommer 746 kandidater som ställer upp i val till församlingsråd. 3.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Hittills har 85 församlingar gått med i Rättvis handel-nätverket. Målet är att de ska vara 100 i slutet av oktober. 2.10.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans eftervårdsprojekt i anslutning till skolskjutningen i Kauhajoki är snart fullföljt. 1.10.2010 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03