Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00