Saara Kinnunen

Tron går vidare när vi umgås

profilen.

Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare.

17.11.2016 kl. 15:19

– Tvärtom tänker jag så att när barnet växer upp i hemmets värdemiljö, den må sedan vara religiös, politisk eller ideologisk så lär sig barnet ett sätt att leva. I sinom tid kan barnet välja att leva sitt liv med de värderingarna eller välja bort dem.

För att barnen ska välja den kristna tron understryker Saara Kinnunen vikten av en god relation mellan föräldrar och barnen.

– Om föräldrarna är är distanserade och kalla tar barnen sannolikt avstånd från tron i pubärteten, hur troende föräldrarna än må vara.

Saara Kinnunen skrivit femton egna bäcker och den senaste, Isän kaipuu (ungefär faderslängtan), har utsetts till årets kristna bok . Två av böckerna är översatta till estiska och en till ryska.

Det genomgående temat i böckerna är relationer.

– Ämnet var har varierat då alla böckerna tangerat mitt eget liv och därmed i vilken ålder barnen varit i. – Då det låg i mitt eget intresse att stöda barnen och deras tro började jag fundera över familjens roll i det hela.

Hon har skrivit om barn under skolålder, i skolåldern, tonåringar och om när barnen flyttat ut. När hon började arbeta som familjerådgivare i Vasa kyrkliga samfällighet började hon skriva om parrelationer. Och när hon och Arto fick barnbarn skrev hon om att vara mor- och farföräldrar.

Den kristna fostran hör numera till hemmen och till kyrkorna. Saara Kinnunen föreslår attt församlingarnaskullefokusera barnarbetet på barn i tioårsåldern.

– Finländsk forskning från nittiotalet visar att de flesta barn som övergett sin tro gör det i tioårsåldern. Sextio procent av förstaklassisterna sade att de tror på Gud och att de ber. Men av femtioklassisterna var det bara trettio procent som gjorde det.

Själv har hon forskat i hur föräldrarna förmedlar sin tro till barnen.

– Jag bad vuxna troende som haft en eller två troende föräldrar från båda berätta om sin barndom. Jag sökte gemensamma nämnare som gjort att tron gått vidare från föräldrar till barn. Jag fann att gemenskapen i familjen var viktig, att man umgicks och gjorde saker tillsammans.

De som svarade berättade om sina tidiga minnen då man gick till kyrkan eller till möten tillsammans. Hemmet fick besök av andra troende familjer. Man bad och läste Bibeln.

– När barnen kommit upp i skolåldern upptäckte jag att de funnit en egen väg i församlingen, någon klubb, kör eller annan barnverksamhet. Av alla verksamhetsformer nämndes söndagsskolan mest. För mig beskriver det en församling med en klar biblisk undervisning. Vilken klubb som helst i församlingen fungerar inte.

Senare har hon upptäckt hur viktigt det är att också barnen har en kristen gemenskap.

– Har inte barnet en referensgrupp utvecklas inte dess sociala färdigheterna och självtilliten. I värsta fall kan barnet bli utstött och annorlunda i kamratkretsen. Det kan leda till l mentala problem. Då spelar ingen roll hur troende föräldrarna är eller hur stark tro barnet har. Därför är det viktigt att föräldrarna ser till att att barnet får ett andligt sammanhang, om inte annat så kristna läger där det finns andra jämnåriga.

Själv gick hon också genom det med sina egna barn.

– När våra äldsta barn kom upp i 11-12 årsåldern ville de inte längre följa med till den församlingsaktiviteter vi deltagit i som familj. Ett av barnen sade; mamma du kommer inte att tycka om det här, men jag hade inte tänkt komma med. Barnen var förvisso med i olika klubbar i församlingen, men de fann inte sitt sammanhang där.

Hon beskriver det som ett bönesvar att de fann King’s Kids, Ungdom med Uppgifts barnarbetes.

– När jag skrev boken Lapsen usko, barnens tro, frågade jag enskilt av mina barn vilka faktorer som bar dem så att de är troende i dag. Alla svarade King’s Kids. De märkte inte ens vilken påverkan hemmet hade haft. Hemmet är trots allt den resurs som skjutsar och uppmuntrar.

Årets kristna bok Isän kaipuu handlar om sinnets försoning till pappan, främst till den jordiska pappan med också till Gud som pappa.

–Det är en längtan som ingen jordisk pappa kan uppfylla. Den jordiska pappa är en skugga av den himmelska. Jag skrev boken då jag som terapeut sett illamåenden och problem som bottar i att man inte fått det som man behövt av sin pappa.

Boken har beskrivits som skriven ur ett strikt konservativt perspektiv där man utgår från att Gud avsett att barn ska växa upp i en familj med en mamma och en pappa.

– Jag har inte nämnt regnbågsfamiljerna. Jag utgår från att det i Guds skapelsordning behövs en mamma och en pappa för att sätta ett barn till världen. Mamman och pappan har olika uppgifter. Gud har skapat i envar en längtan som efter både mamma och pappa. Var och en av oss vill ha en relation till pappa och vara accepterad av honom, Jesus fick höra också höra det av sin pappa: du är min älskade son och i dig har jag min glädje.

Har pappan övergett sitt barn eller om han dött uppstår en längtan efter honom.

– I terapin försöker vi behandla det skadade förhållandet till pappan och försonas i i sinnet. Det är orimlig att en människans liv ska överskuggas av avsaknaden av en pappa. Eller en man varit rädd för.

Saara Kinnunen
Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05