Stanislav Emirov förklarar den historiska och kulturella bakgrunden till att majoriteten av tiggarna på våra gator är romer. (Foto: Maria Annas)

"Det är bättre att ge till tiggare än till respektabla hjälporganisationer."

Han har umgåtts med tiggare på Stockholms gator i sex års tid. Stanislav Emirov, ekonom och teolog, är övertygad om att romskt tiggeri är ett mer komplicerat fenomen än politiker och massmedier gör gällande.

11.5.2016 kl. 10:29

Mellan 2008 och 2014 var Stanislav Emirov engagerad i Kalvinska kyrkans tiggarteam, med syfte att hjälpa de utländska tiggarna. I år gav han ut boken Varför tigger romer? på Karneval förlag.

– Jag började forska kring fenomenet och upptäckte att det fanns ofantligt mycket att veta och förstå.

Delar av det som Emirov tar upp är hårdsmält och har väckt förargade reaktioner i Sverige.

– Självklart är boken kontroversiell, det hör till ämnet. Jag rotar i det jobbiga och det tabubelagda, diskuterar problem som väcker känslor, kommer med okonventionella förslag. Det går inte att skriva en seriös bok om romskt tiggeri utan att vara kontroversiell – om man vill att boken ska vara intressant, ärlig, saklig, att den ska beröra och ha potential att påverka och förändra.

Impregnerade av kapitalism

I korta drag kan det Stanislav Emirov beskriver på över 250 sidor sammanfattas så här: Alla romska tiggare tigger inte för att lindra sin omedelbara situation. Det finns de som gör det, men det finns också yrkestiggare för vilka tiggeriet är en livsstil. Och det är där det bränner till.

– Romer och fattigdom är ett utmärkt exempel på hur otroligt svårt det är att förstå sig på en annan mentalitet, särskilt när det rör sig om grundläggande värderingar, säger Emirov.

I sin bok hänvisar han till den finska författaren Veijo Baltzar.

– Baltzar har fått mig att inse en i sammanget grundläggande utgångspunkt – att romer, på grund av att deras samhälle bygger på andra värderingar, saknar den absoluta aversion mot fattigdom som vi kapitalismens barn praktiskt taget föds med.

Strävan efter materiellt välstånd, kapitalismens fundamentala idé, har impregnerat oss nordbor.

– Dessutom tänker vi ”nationalstatligt” och saknar vanan att leva in oss i hur andra folk tänker. Romerna har inte bara ett eget samhälle, en annan mentalitet och andra prioriteringar. Deras samhälle, mentalitet och prioriteringar bygger dessutom på helt andra grunder. Det är därför jag rotar i det romska folkets tidiga historia – för att försöka förstå hur allt det för oss obegripliga började.

Han säger att allt tiggerirelaterat hjälparbete i dag, liksom all offentlig debatt, styrs av känslor, heta känslor.

– Jag försöker blanda in lite kunskap, försöker göra dessa känslor lite mer kunskapsbaserade. Jag tror på kunskap, på att det alltid är bättre att veta mer än att veta mindre, även när kunskapen är obekväm eller svår att ta till sig.

Näringsidkare

Ett av de sätt Emirov närmar sig tiggeriet är att betrakta det som vilket yrke som helst. Då kan det samtidigt ses som ett slags organisk form av ekonomisk utjämning, som överföring av pengar från dem som har mycket till dem som har litet eller inget.

– Det här är ett faktum som inte går att förneka, även om många har svårt att tänka i de termerna. Det blir mycket lättare att hantera det eskalerande tiggeriet på våra gator och torg om vi avdramatiserar det, åtminstone lite. Mindre känslor, dramatik och politik – mer insikt om tiggeriets objektiva natur. Sedan är det upp till den som läser min bok att bedöma om mina synvinklar rättfärdigar tiggeri eller inte, och om tiggeri borde ses som ett yrke som vilket annat.

Att tigga går samtidigt hand i hand med att ge.

– Är det okej att ge så varför skulle det inte vara okej att ta emot? Jag argumenterar för att det är bättre att ge till tiggare än till respektabla hjälporganisationer.

Tiggarna blir fler

Emirov är alltså välvilligt inställd till tiggandet i sig, men tycker ändå att något måste göras åt situationen i Stockholm.

– Tiggeribranschen står inte stilla. Den förändras och utvecklas hela tiden. Jag har analyserat de aktuella trenderna och tycker att utvecklingen går mot att situationen förvärras. Tiggarna blir fler för varje år. Tuffare konkurrens gör att de tigger allt fräckare och hittar nya sätt att tjäna pengar i Sverige. Det gör att deras närvaro och aktiviteter stör allt mer och allt fler.

Motsättningarna mellan tiggarna och olika grupper i det svenska samhället blir större.

– Intoleransen och främlingsfientligheten ökar och strukturer cementeras. Jag argumenterar också för att vi har mindre handlingsutrymme och färre lösningar att välja mellan ju längre vi väntar med att göra något åt tiggeriet.

Vad är det då som bör göras?

– Det är komplicerat. Och mycket laddat. Några kritiker hävdar att jag propagerar för tiggeriförbud, vilket i Sverige anses vara fult och rasistiskt. Men det gör jag inte alls. Jag bara redovisar neutralt för olika lösningar, utan att ta ställning för eller emot.

Emirov menar att man på kort sikt, om man vill minska det utländska tiggeriet inom månader, antingen kan förbjuda tiggeriet eller belägga det med tillståndsplikt.

– Men på längre sikt är det endast rätt minoritetspolitik gentemot Europas romer som kan få dem att sluta tigga eller leva på bidrag.

Han argumenterar för att det inte är någon större skillnad på de rumänska romernas tiggeri och de svenska romernas bidragsleverne, och att boven är romernas utanförskap som beror på deras historiska rädsla för förtryck och assimilering.

– Rätt minoritetspolitik, respekt för romernas värderingar och livsstil, bort med allt förtryck, bort med assimileringshotet. Det är huvudingredienserna i det effektivaste åtgärdspaketet mot tiggeri.

Människan bakom muggen

Politiska åtgärder är en sak, det humanitära hjälparbetet en annan.

– Jag vill inte störa hjälparbetet, jag vill förädla det. Den som ser den stora bilden kan hjälpa bättre, effektivare.

Hur ska vi då göra när vi möter tiggaren i januarisnålblåsten?

– Vad skulle Jesus göra? Vi kristna har det lite lättare när vi inte vet hur vi ska göra i konkreta vardagssituationer. Svaret varierar beroende på hur du som frågar uppfattar Bibelns budskap och Jesus roll som vägvisare, men den underbara finessen med frågan är att hur du än svarar på den så är detta svar rätt just för dig eftersom det speglar just ditt inre.

Emirov uppmanar oss att tänka på att tiggaren är en vuxen människa kapabel att fatta egna beslut och göra egna val.

– Förolämpa inte tiggaren genom att se honom eller henne som ett viljelöst stackars offer. Tiggaren vet vad han eller hon gör. Har människan satt sig på gatan i januarisnålblåsten är det så människan vill ha det. Respektera tiggarens mogna beslut! Och skänk en slant för att han eller hon inte ska sitta i snålblåsten förgäves.

Christa Mickelsson



covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

samtal. I måndags besökte biskop Bo-Göran Åstrand och domkapitlets lagfarne assessor Lars-Eric Henricson Väståbolands svenska församling med anledning av de konflikter som blossat upp där. Kyrkoherde Harry S. Backström var förhindrad att delta. 18.11.2020 kl. 18:45

ledarskap. En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada. 16.11.2020 kl. 14:21

sibbo. Hjälp, vad ska det här bli till? Sara George startade en bönegrupp som kombinerar bön med promenader. 11.11.2020 kl. 11:37

mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54