Mårten Björkgren och Kjell Herberts är två av de fem forskarna.

Nykarleby och Hortlax nästan lika som bär

Likheterna är fler än skillnaderna i det religiösa landskapet i Nykarleby och Hortlax. Det visar en färsk undersökning. 25.2.2016 kl. 15:41

Lika som bär? frågar sig titeln till undersökningen som gjorts av Kungliga Skytteanska Samfundet och Svensk-Österbottninska Samfundet. Fem forskare har studerat hur man ser på kyrkan och religion i Hortlax utanför Piteå i Norrbotten och i Nykarleby i Österbotten.

– På båda orterna finns en kärna som håller upp församlingarna. De allra flesta är passiva som tycker det är bra att kyrkan finns även om den inte intresserar dem, säger Kjell Herberts, en av forskarna.

Den stora majoriteten av befolkningen anser att kyrkan behöver finnas för familjehögtider. Även om man är likgiltig till kyrkan försvarar man dess existens.

– Mellan raderna kommer det fram en hel del som de församlingsaktiva kan fundera på.

Även om likheterna är flera än skillnaderna är varken Herberts eller hans forskarkollega Mårten Björkgren beredda att räta ut frågetecknet i undersökningens titel till ett utropstecken.

Den största skillnaden mellan orterna är att det på den svenska sidan tycks finnas mindre traditionalism. Färre av de som svarat på undersökningen i Hortlax har valt de påståenden om Gud, Jesus och döden som ligger närmast den traditionella lutherska teologin än i Nykarleby. Speciellt de svenska ungdomarna är betydligt mindre dogmatiska än de finländska. Även om också ungdomarna i Nykarleby är mindre dogmatiska än de äldre stadsborna.

I övrigt ger jämförelsen bilden av att kvinnorna på båda sidorna av viken svarat mera traditionellt lutherskt korrekt än männen. Speciellt utmärker sig kvinnorna i Nykarleby.

Kvinnorna utmärker sig också genom att de är betydligt mer säkra i sina svar än männen. Männen har svarat vet inte betydligt oftare än kvinnorna. Forskarna tror att kvinnorna tagit till sig den religiösa undervisningen i skola och i religiösa sammanhang bättre än vad männen gjort.

Forskarna är försiktiga att dra några långtgående slutsatser hur pass allmängiltig undersökningen är.

– Landskapet är så pass brokigt att man inte kan säga så mycket allmängiltigt, säger Mårten Björkgren. Vi har studerat två orter med församlingar med lika många invånare.

Undersökningen visar att det inte skett någon större förskjutning i utvecklingen av de religiösa landskapen i Österbotten och Norrbotten under de 200 år som Finland och Sverige varit åtskilda från varandra. Fromheten och det religiösa tänkandet är i stort sett lika på båda sidorna av Bottenviken.

– Generellt kan man säga att vi i Österbotten behärskar den religiösa vokabulären bättre än vad man gör i Norrbotten, säger Björkgren. Här går en större andel ungdomar i skriftskolan och i skolundervisningen har vi ett större fokus på närsamhället, traditionerna och religionen. Vi har fått ett starkare språk att uttrycka oss om religion. I Sverige har man många tankar men det är inte så lätt att uttrycka dem.

Här ser han en fördel med vår mera traditionella fostran.

Utgångspunkten för jämförelsen är den undersökning som Mayvor Ekberg och Jørgen Straarup gjorde mellan 2009 och 2010 på initiativ av Hortlax församling.

Helt jämförbara är församlingarna inte. Även om väckelsrörelsen Kyrkans Ungdom är närvarande i Nykarleby är den inte lika starkt framträdande som Evangeliska Fosterlandsstiftelsen EFS är i Hortlax. EFS och svenska kyrkan går in i varandra och det förkommer dubbla medlemskap. Men de flesta medlemmar i EFS är inte aktiva i församlingen.

Läs mera i Kyrkpressen 8/2016

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06