Spelar det någon roll om lucia finns?

lucia. Finns lucia på riktigt? Björn Vikström ställer frågan och ger den ett svar. 10.12.2015 kl. 12:02
Finns lucia på riktigt? Frågan kan verka fånig. Det är en enorm skillnad mellan våra skönsjungande ljusbärande flickor och den ursprungliga heliga Lucia. Den blodiga och grymma legenden om flickan som blev helgon känns inte riktigt lämplig i skolor och daghem, där lucia firas med stort allvar år efter år.

Firandet av lucia är en stark och livfull tradition, vars betydelse inte hänger på vad som eventuellt hände kring år 300 e.Kr. på Sicilien. Budskapet om ljus i mörker och om vår uppgift att sprida glädje och hopp är relevant i alla fall. Luciafirandet må ha en del av sina rötter i förkristna ljusfester, och andra rötter i en sannolikt ohistorisk helgonlegend, men i sin nuvarande form har firandet en viktig roll i den kristna traditionsförmedlingen i Norden.

Lucia finns på riktigt i den bemärkelsen att traditionen erbjuder årgång efter årgång av flickor (och några obekväma stjärngossar) möjlighet att leva sig in i rollen som ljusbärare. Vi bör kritiskt våga ställa frågan om luciatraditionen förstärker uppfattningen att det enbart är flickor och kvinnor som skall bära ansvar för tjänandet och den medmänskliga omsorgen. Alla som vill bör få vara med på egna villkor, men jag tror ändå inte att lösningen på det problemet är att klä ut pojkar till lucior (vilket ju är ett vanligt skämt i studentspex och gymnasisters julfestprogram), utan snarare att framhålla att det kristna livsideal som luciatraditionen förmedlar gäller alla oberoende av kön.

Här kanske någon kritiskt påpekar, att samma argumentation också kunde användas – och har använts – gällande frågor om Guds existens eller om Jesus var en historisk person: vad spelar det för roll om de egentligen finns eller inte, bara människor blir trygga av att tro på Gud och förverkligar medmänsklig kärlek i Jesu efterföljd?

Men här finns en viktig skillnad. Ingen lägger sitt liv och sin framtid i Lucias hand. Ingen tror att Lucia ensam kan rädda oss från tomhet, synd och evig död. Som kristna tror vi inte att Jesus bara är ett ideal bland andra eller att Gud är en teori som kan bevisas eller förkastas. Vi tror därför att vi har egna erfarenheter av Guds ledning eller därför att vi mött och läst om människor som levt i förtröstan på Gud.

Lucia, däremot, är ett inspirerande exempel bland andra, och ett viktigt sådant. Låt oss därför, oberoende av vem vi är, bära ljus, hopp och barmhärtighet till dem vi möter i vår osäkra värld. Där det sker blir Guds rike en levande verklighet.
Björn Vikström



Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33