Alla samarbetsparter drabbas 2016 då 40 procent av biståndet skärs ner

bistånd. Redan nästa år försvinner 40 procent av de årliga medlen från alla biståndsorganisationer som Utrikesministeriet samarbetar med. 2.6.2015 kl. 14:01

De biståndsorganisationer som har partnerskapsavtal med Utrikesministeriet sammanträdde i går, måndag, med ministeriet för att bland annat diskutera de planerade nedskärningarna i biståndet.

Oskar Sjöberg, biståndsledare för Frikyrklig Samverkan kallar träffen för ett rutinmöte som fick ett tungt innehåll.

– Utrikesministeriet kallade inte till något speciellt informationstillfälle om nedskärningarna, men vi diskuterade naturligtvis situationen.

Han säger att Frikyrklig Samverkans har ett mångårigt avtal med ministeriet om finansieringen av deras biståndsprogram.

– Tyvärr kan Utrikesministeriet ändå, fastän vi har ett avtal, skära i de medel vi blir tilldelade om regeringen bestämmer sig för att skära i biståndsmedlen.

Enligt planerna tänker regeringen låta 300 miljoner euro försvinna från de 800 miljoner euro som årligen gått till biståndsorganisationerna.

Jouni Hemberg, verksamhetsledare på Kyrkans Utlandshjälp säger att nedskärningarna kommer att svida.

– De innebär att stödet till utvecklingsarbetet kommer att landa på en helt annan nivå, som inte längre kan jämföras med de övriga västeuropeiska ländernas.

– Nedskärningarna kommer att drabba Utlandshjälpen på ett mycket dramatiskt sätt. Vi fick i morse veta att alla de organisationer Utrikesministeriet stöder drabbas i samma utsträckning, med en nivåsänkning på cirka 40 procent. Nedskärningen görs 2016, allt på en gång.

Han säger att det är svårt att genast bedöma vilka konsekvenserna för Utlandshjälpen kommer att vara.
– Men tiotusentals kommer inte att få den hjälp de behöver.

Också Oskar Sjöberg på Frikyrklig Samverkan är oroad för dem som nu får klara sig utan hjälp.

– Jag är orolig för hur de människor som har kunnat dra nytta av pengarna kommer att påverkas. Vi har ju konkret på fältet kunna vara med och förändra människors liv, till och med kunna göra skillnad mellan liv och död.

Hans farhåga är att många av deras projekt måste reduceras kraftigt eller i värsta fall avslutas, med förödande konsekvenser för mottagarna, individerna.

– Vår förhoppning är att besluten som görs kommer att göra så liten skada som möjligt för de svaga. Samma sak gäller även våra egna eventuella nedskärningar, vi måste se var de gör så lite skada som möjligt.

Christa Mickelsson



ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26