"Utgår man från att religion är skadligt bygger man grunden för ny fundamentalism"

För Barbro Teir är yttrandefriheten ett självfallet fundament i samhällsdebatten. Med den försvaras både sanning, demokrati och personlig frihet. 15.5.2015 kl. 09:43


– Det är via yttrandefriheten som starka etablerade sanningar kan ifrågasättas och omvärderas, säger Barbro Teir, VD vid Svenskfinlands centrala mediahus KSF Media.

Ett resultat av yttrandefriheten är att 1900-talet kallas det irreligiösa århundradet, konstaterar Teir som var en av inledarna vid stiftsgården Lärkkullas första socialetiska symposium nyligen. Det västerländska samhället har förändrats så att det i dag anses avvikande att vara religiös. Sekularism är det normala och mer korrekt än varje form av religiös övertygelse.

– Religiositet likställs med inskränkthet. Religiösa människor kan per definition inte tolerera andra.

Sekulär fundamentalism

Teir, som själv inte hör till något religiöst samfund, skriver inte under den tesen. Utgår man hela tiden från att ”religion” är skadligt på något sätt bygger man i själva verket upp en normativ grund för ett nytt slags fundamentalism. Hon är medveten om att den här sekulära fundamentalismen kan höras också i hennes eget mediahus.

Skriver man om religion ska man också ha religiös läskunnighet, menar hon. Ett krav som är självklart inom andra områden av journalistik. I den läskunnigheten ingår att religion och kultur ofta är djupt sammanvävda i varandra.

– Religion är en kompetens för att förstå tillvaron, säger Teir och berättar om hur hon på FN:s stora internationella kvinnokonferens i Peking i slutet av nittiotalet diskuterade med kvinnor från kulturer som ansåg att kvinnlig omskärelse var det enda rätta.

– Jag insåg då hur kulturen kan gå före alla rationella argument.

Då måste ”vi” som ”på riktigt” vet att kvinnlig omskärelse är fel fundera över den egna argumenteringen. Såvida man inte går in för sekulär fundamentalism och vägrar gå i dialog med dem som tänker annorlunda.
Emotionell förståelse

Teir arbetade inte inom tidningshuset när stormen kring Muhammedkarikatyrerna rasade som värst. Hufvudstadsbladet valde då som bekant att inte publicera de religiösa karikatyrerna.

Däremot satt hon som chef när det stormade kring den franska tidningen Charlie Hebdo. Frågan var om tidningen i solidaritetens namn borde ha publicerat karikatyrerna. Det gjorde den inte.

– Kanske vi hukade, säger Teir.

Själv har hon blivit karrikerad av de ledande finlandssvenska hovnarrarna och känt sig kränkt.

– Det gav mig en bra insikt, jag förstår varifrån känslan kommer. Jag har en emotionell förståelse för dem som reagerar när deras profet hånas.

Positiv religionsfrihet

Den som har en tro måste både få höras och synas i samhället. Det är vad som kallas positiv religionsfrihet.
Hon har varit mycket tagen av författaren Kaj Korkea-ahos kolumner. I Hufvudstadsbladet skriver han att det måste få finnas saker som är heliga i vårt samhälle.

– Det heliga borde stå ovanför yttrandefriheten, säger Teir, medveten om det provokativa i uttalandet.

Att sedan enas om var gränsen för det heliga går är en verkligt komplicerad uppgift. Att det skulle gälla den enskilda individen varje gång han eller hon känner sig kränkt går inte.

– Det blir ett ohållbart träsk. Men det finns – eller ska finnas – en nivå av andlighet som kollektivt behöver fredas.

Gränsdragningen är svår men den är nödvändig om vi ska kunna leva tillsammans, säger Teir . Den här debatten förs mer aktivt i Sverige än i Finland och där har också mothuggen från sekularismen varit starka.

Populistiska partier väcker ofta samma motreaktioner som religion. Det måste på samma sätt vara möjligt att reflektera över både invandring och mångkulturalitet som problem.

Journalister frågar inte

Av våra politiker i första ledet är Juha Sipilä laestadian och Timo Soini katolik. Det gör dem per definition suspekta för sekulära fundamentalister.

Den bristande läskunnigheten märks i dagens politiska bevakning, menar Teir.

Politikerna blir inte seriöst granskade.

– Journalisterna ställer inte frågorna hur och varför direkt.

I stället gör journalisterna sina egna tolkningar utan att diskutera med politikerna. Å andra sidan pressar de inte heller dem på vad deras tro innebär för deras politik.

Religiös läskunnighet

Den tyska filosofen Jürgen Habermas har redan i ett årtionde talat för nödvändigheten av religiös läskunnighet i samhällsdebatten. Både troende och icke-troende måste anstränga sig att förstå det relevanta i varandras retorik. Annars rasslar det västerländska samhället in i sekulär fundamentalism.

Finns det hopp om bättre läskunnighet?

Barbro Teir tror att insikten finns i många tidningshus. Men främst ställer hon hoppet till skolan.

– Det är viktigt att medborgarna i ung ålder får en tillräckligt bra insikt i vad religion är.

Rolf af Hällström



Samhälle. Finland motsätter sig förslag om att kyrka och stat inte bör vara sammankopplade. 27.6.2007 kl. 00:00

Världen. Föräldraskapet i Sverige fastställs på biologiska grunder. Det här vill den borgerliga alliansen ändra på, men kristdemokraterna säger nej. 27.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. Frun, katten och stugan kan man avbilda på sitt bankkort, men en ikon är inte okej. Gränsdragningen är svår när det gäller användningen av religiösa symboler på bank- och kreditkort. 26.6.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt FN fanns det i slutet av 2006 9,9 miljoner flyktingar i världen. 26.6.2007 kl. 00:00

Världen. Över 130 representanter från olika kyrkor och kristna organisationer från sex olika kontinenter samlades på Kyrkornas världsråds konferens i Jordanien. 25.6.2007 kl. 00:00

Världen. Antalet gudstjänstbesökare i Sverige fortsätter att minska. 25.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. 20 gravstenar vältes omkull på Kalevakangas kyrkogård i Tammerfors under midsommarhelgen. 25.6.2007 kl. 00:00

Insändare. Det skrivs:-Inga tillägsresurser finns!-Vi höjer ändå skötarlönerna(alla välutbildade i social-, hälsovård-, humanistiska, mfl; och då kanske även de mindre utbildade och värkligt underbetalade får sin löneförhöjning), heter det. ... Får se.De starka facken tar 10% till. Regeringen avskaffar de mycket förmögnas skatter. Då tar väl pengarna slut!Att leva på ca 450 Euro per månad (folkpensionens grundel) som både ålders- och sjukpensionerer mycket ofta tvingas göra är inte rätt. Fastän de har lovats tom 20 Euro till i månaden, under den här regeringsperioden. Lev själv resten av ditt liv på den summan per månad, och se om du klarar det - vi talar alltså om Finland (och inte om delar av Afrika där prisnivån är betydligt lägre).Krister Lundsten 24.6.2007 kl. 15:04

Världen. Antalet personer som dyrkar nordiska gudar har fördubblats i Danmark sedan 2003. 24.6.2007 kl. 00:00

Världen. Inga stora förändringar i norska kyrkans statistik från 2006. 23.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. På Baltic Sea Convention diskuteras aktuella frågor för Östersjöregionen. 22.6.2007 kl. 00:00

Världen. En gravkammare har hittats under golvet i Uppsala domkyrka. 21.6.2007 kl. 00:00

Världen. På 30 år har antalet unga som konfirmeras i Svenska kyrkan sjunkit från 80 till 35,6 procent. 21.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Sommarens orgelkonserter trampar i Buxtehudes fotspår. 21.6.2007 kl. 00:00

Människa. Bernice Sundkvist läste aldrig teologi för att göra karriär. Ändå är hon nu den första kvinnliga professorn vid teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. 20.6.2007 kl. 00:00

religionsundervisning. 62 procent av finländarna är mycket eller rätt positiva till religionsundervisning i skolan. 21 procent är i sin tur mycket eller rätt kritiska. Det framgår i en undersökning som Kyrkans forskningscentral gjort. 18.12.2015 kl. 15:30

Stiftsekreteraren Virva Nyback är mycket glad över att domkapitlet valt att satsa på en organisationskonsult för att lösa problemen i Vanda svenska församling.– Konflikter sitter inte i väggarna, de går att lösa, säger hon. 17.12.2015 kl. 13:17

Bok. BOK. I sin nya roman väver Marianne Backlén samman livsberättelser från inte bara olika länder och kulturer men också olika tider. 18.12.2015 kl. 00:00

Finlands lucia. Vem identifierar du dig med i julevangeliet? Vi ställde frågan till Finlands lucia Sonja Lehto och luciakrönaren Hilkka Olkinuora. 17.12.2015 kl. 10:15

johanna almark mannila. Hon är kritisk till solistdyrkan och vill sudda ut gränsen mellan artist och publik. – För att inte ett enda korn ska falla mellan golvspringorna, säger kapellmästaren Johanna Almark Mannila. 16.12.2015 kl. 00:00