Partierna svarade på Kyrkpressens frågor om religionsfrihet och trosutövning

riksdagsvalet 2015. Får man tala om Jesus på skolans julfest? Vad anser partierna om att pojkar omskärs? Ofta är partierna eniga – ibland inte alls. 20.3.2015 kl. 08:58

Är det okej att tala om Jesus födelse på skolans julfest?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. Det hör till den finländska traditionen. Man kunde också presentera andra religioners viktiga högtider på samma sätt.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja. Utbildningsstyrelsen har även fördjupat sig i frågan och kommit med en anvisning där man bland annat konstaterar följande: ”I den finländska skolan firas många traditionella högtider såsom julfest, vårfest, FN-dagen och självständighetsdagen. Utbildningsanordnarna och skolorna beslutar om festerna och om deras innehåll. Under festerna kan även element som anspelar på religion ingå. Sådana festtraditioner är en del av den finländska kulturen. Att man eventuellt sjunger en enstaka psalm gör inte att festen i den religiösa toleransens namn kan betraktas som ett evenemang där religion utövas (grundlagsutskottets betänkande 10/2002 rd och 2/2014 rd).”

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Julevangeliet och julpsalmerna ska finnas kvar. Allt som är traditionsbärande och återkommer år efter år ger en form av trygghet i skolan, både för personal samt för elever. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att försvara möjligheten att hålla skolavslutningar i kyrkor. Samlingarna är påminnelser om vårt lands kristna kulturarv och om varför vi firar jul.

CENTERN
Ja. Den kristna tron har haft en betydande roll i utvecklingen av den finländska kulturen och hela det finländska samhället, och därför får den synas också vid skolornas fester.

DE GRÖNA
Ja. Kulturarvet är viktigt att diskutera och öppna upp i skolan, men det ska göras inkluderande och med respekt för människors olika religiösa bakgrund.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Vi anser dock att en julfest fri från religion skulle vara på sin plats någon gång i framtiden.

Är det okej att öppna riksdagen med evangelisk-luthersk gudstjänst?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. Men den här gamla traditionen borde eventuellt granskas på nytt i framtiden.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja. Riksdagen öppnas och avslutas med en ekumenisk gudstjänst (alltså inte en evangelisk-luthersk gudstjänst) och det är en fin tradition som vi bör bevara.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Lutherska kyrkan i Finland kan kallas en folkkyrka. Den utgör en oskiljbar del av vårt folks historia och de flesta finländare hör till den evangelisk-lutherska kyrkan. Riksdagens öppning med gudstjänst är en högtidlig tillställning och uppskattad tradition.

CENTERN
Ja.
Det är frivilligt att delta.

DE GRÖNA
Ja. Det är en tradition som man fritt får välja om man ska delta i.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Det är frivilligt för riksdagsledamoten att delta i gudstjänsten.

Är det okej att föräldrar ger sina barn en religiös uppfostran?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

SOCIALDEMOKRATERNA
Ja. När det gäller den allmänbildande utbildningen anser SDP att det är viktigt att förnya undervisningen i religion och livsåskådning, så att man behandlar olika synsätt på ett brett, kritiskt, respektfullt och öppet sätt. Målsättningen bör vara ett gemensamt läroämne.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja.
Självfallet.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Kristen fostran i hemmen har traditionellt spelat en stark roll i vårt land. Ifall föräldrarna inte lär barnen böner och kristna sånger är det någon annan som fyller barnen med annat. Som föräldrar och fostrare är det viktigt att ge barnen goda verktyg för att klara av livet.

CENTERN
Ja. Kloka föräldrar uppfostrar sina barn så att de också kan förstå och acceptera andra kulturer, religioner och människor.

DE GRÖNA
Ja.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Föräldrarna får själva bestämma vilken religiös uppfostran de vill ge sina barn.

Är det okej att vi har två av lagen definierade folkkyrkor?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

Socialdemokraterna
Ja. För närvarande finns det inte behov att ändra på det.

Svenska folkpartiet
Ja. Vi har inte sett någon orsak att ändra på rådande praxis. Frågor gällande kyrkors och religiösa samfunds ställning inklusive rättigheter och skyldigheter kommer med stor sannolikhet att diskuteras även framöver. SFP går in i den diskussionen med respekt för alla religiösa samfund liksom med respekt för hur majoriteten av folket vill definiera sin kyrkotillhörighet.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Benämningen folkkyrka används om kyrkosamfund som majoriteten av befolkningen tillhör, och som har en lagenlig särställning. Frikyrkornas ställning och förhållande till staten bör dock förstärkas. Dialogen bör fortgå för en ökad respekt och för att diskutera frikyrkornas förhållande till staten och samhället.

CENTERN
Ja. Den position våra två folkkyrkor har enligt lag är inte ett hot mot andra religioner. Det är ändå viktigt att diskutera hur vi tryggar friheten som vår religionsfrihet ger oss, att bekänna eller låta bli att bekänna vår tro, så jämlikt som möjligt för allas del.

DE GRÖNA
Ja. Men religiösa samfund bör behandlas så jämlikt som möjligt.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Sådan är lagstiftningen och den kan vid behov göras om.

Är det okej att vi har statligt finansierade kristna andakter i radio?

SAMLINGSPARTIET
Ja.

Socialdemokraterna
Ja. YLE:s uppgift är att erbjuda ett mångsidigt utbud för olika grupper. Andaktsstunden erbjuder en möjlighet att stanna upp även för personer som inte kan ta sig till kyrkan.

Svenska folkpariet
Ja. I Lagen om Rundradion sägs bland annat att ”den programverksamhet som bedrivs i allmännyttigt syfte skall särskilt i programutbudet beakta synpunkter som har att göra med allmänbildning och jämställdhet, erbjuda möjligheter till lärande och självutveckling, lägga vikt vid program avsedda för barn och ungdomar samt tillhandahålla andaktsprogram”.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. En överväldigande majoritet av vår befolkning är medlemmar i en kristen folkkyrka. Den 2 april har det förflutit 83 år sedan den första svenskspråkiga radioandakten hölls i vårt land. En lång och fin tradition som det är värt att fortsätta med.

CENTERN
Ja. Men det är viktigt att YLE, som finansieras med en avgift som betalas med skattemedel, behandlar också andra religioner och ger deras representanter en chans att föra fram sina synpunkter.

DE GRÖNA
Ja. Men i relation till finansiering av alla andra viktiga ändamål.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Ja. Även andra andakter än kristna kan finansieras statligt.

Är det okej att tillåta omskärelse av pojkar på religiösa grunder?

SAMLINGSPARTIET
Ja. Förutsatt att operationen utförs av en legaliserad läkare och med förmyndarnas samtycke.

SOCIALDEMOKRATERNA
Nej. SDP sätter barnets intresse och kroppsliga integritet först, framför föräldrarnas beslut och framför traditioner. SDP verkar för att lagstiftningen görs om så att omskärelse av pojkar av andra skäl än medicinska förbjuds.

SVENSKA FOLKPARTIET
Ja.

KRISTDEMOKRATERNA
Ja. Omskärelse praktiseras i Finland nästan uteslutande av judar och muslimer. Det är något som hör samman med den religiösa och kulturella identiteten och är såldes en fråga som lyder under trosfriheten. I USA är det mer eller mindre standard att nyfödda pojkar omskärs, oavsett vilken religion deras föräldrar har. Jag har inte hört någon ifrågasätta denna tradition. Ingreppet bör dock ske på sjukhus på ett medicinskt tryggt sätt.

CENTERN
Centern har inte officiellt tagit ställning i frågan. Endel motsätter sig omskärelse eftersom de upplever att ingreppet kränker pojkarnas människovärde och integritet. Andra skulle tillåta omskärelse ifall en religiös tradition är orsaken till ingreppet, förutsatt att det utförs av en läkare, under säkra förhållanden och med smärtlindring.


DE GRÖNA
Nej. Omskärelse är inte en hälsofrämjande operation och kan till och med orsaka skada. Man bör inte understöda sådant med offentlig hälsovård.

VÄNSTERFÖRBUNDET
Nej. Omskärelse bör förbjudas genom lagstiftningen.

Vilka frågor definierar ert parti som samvetsfrågor, sådana där ledamöterna inte är beroende av partidisciplin?

SAMLINGSPARTIET
Som samvetsfrågor definierar Samlingspartiet ärenden som är starkt principiella eller handlar om personlig övertygelse – liksom till exempel medborgarinitiativet om en könsneutral äktenskapslag.

SOCIALDEMOKRATERNA
Kärnkraft och frågor i anslutning till religion.

SVENSKA FOLKPARTIET
Traditionellt brukar enskilda starkt värderingsrelaterade frågor klassas som samvetsfrågor. Exempelvis frågan om samkönat äktenskap var en dylik fråga.

KRISTDEMOKRATERNA
Frågor som enligt riksdagens långvariga praxis har bedömts vara samvetsfrågor. Dessa är frågor som berör äktenskapssyn, abort, alkohol och kärnkraft.

CENTERN
Samvetsfrågor är många frågor som har stark anknytning till en persons personliga etiska åsikter eller värderingar. Som ett aktuellt exempel kan vi nämna den könsneutrala äktenskapslagen. Också när det gäller kärnkraft har Centerns representanter haft fria händer.

DE GRÖNA
Våra representanter har oftast samma syn på stora värdefrågor, för vi tycker de är viktiga för hela Finlands framtid. Alla människor ska behandlas jämlikt, minoriteternas rättigheter ska garanteras, inhemsk förnybar energi ska gå före utländsk, dyr och miljömässigt riskfylld kärnkraft. Finland är bäst när alla har möjligheter att fritt vara sig själva.

VÄNSTERFÖRBUNDET
För Vänsterpartiets riksdagsgrupp har frågor gällande religion och alkohol varit sådana där partidiciplinen vanligen inte tillämpas. Riksdagsgruppen kan dock ge fria händer till riksdagsledamoten även i andra frågor, om denna anser att frågan är av betydelse för honom eller henne. Om partiet är med i regeringen, spelar partidiciplinen en större roll. Riksdagsgruppens tyngd/vikt i förhandlingar som gäller regeringens politik beror på antalet röster gruppen kan garantera i riksdagen. Om partiet är i opposition har riksdagsledamoten allmänt sett friare händer i samvetsfrågor.

Dessa svarade

Kyrkpressen bad om svar från riksdagspartiernas ordförande.

För Samlingspartiet svarade partiordförande Alexander Stubb.
För Socialdemokraterna svarade partiordförande Antti Rinne.
För Svenska folkpartiet svarade partiordförande Carl Haglund.
För Kristdemokraterna svarade riksdagsgruppens ordförande Peter Östman.
För Centern svarade partikansliet.
För De Gröna svarade partiordförande Ville Niinistö.
För Vänsterförbundet svarade partisekreterare Marko Varajärvi.

Sannfinländarna meddelade att Timo Soini inte hade tid att svara på frågorna.

KP



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36