Inför ett val uppstår frågor kring synlighet, rättvisa och vem som får komma till tals i vilka sammanhang. Enligt Yles verksamhetsprinciper bör personer som har direkt publikkontakt eller stor inverkan på ett programs innehåll behandlas som en kandidat från den dag personen meddelar om sin kandidatur. För kyrkans anställda finns inga sådana regler.
– Vi har inte något eget regelverk i kyrkan som skulle gälla valkarantän. Prästerna har en hel del offentliga uppdrag och de är synliga i samhället, men de måste kunna sköta sitt jobb trots att de är uppställda, säger Clas Abrahamsson, notarie vid domkapitlet.
Stina Lindgård är kyrkoherde i Lappträsks svenska och Liljendal församlingar och kandiderar för SFP i vårens riksdagsval.
– I princip tycker jag att det skulle vara okej med en karantän också för präster, men jag förstår att det i praktiken kan vara problematiskt till exempel i små församlingar där man kanske bara har en enda präst. Hur gör man då om den personen är uppställd?
Stina Lindgård anser inte att det finns någon risk för att en uppställd präst skulle börja föra kampanj från predikstolen.
– Då är man nog väldigt oansvarig som präst och har missförstått hela uppdraget. De åsikter man har i politiken förs fram på annat håll och inte inom kyrkans verksamhet.
Professor i teologisk etik, Tage Kurtén, håller med henne om att predikstolen inte är en plats för valpropaganda.
– Men det utesluter inte att man får säga saker som har politiska implikationer. Här kommer den egna prästens omdöme och sunda förnuft in i bilden. Personen bör kanske tänka över sina ord extra noga i valtider och om man inom församlingen upplever att det är nödvändigt och möjligt kan man ändra på predikoturerna inför valet. Men vi behöver inte skapa ett skilt regelverk, säger Tage Kurtén.
Han anser ändå att föreställningen om att religion och politik är två skilda saker borde revideras.
– Jag tycker att det är en felaktig uppfattning. Man kan inte skilja åt livet som kristen och livet som politiskt involverad. Alla är involverade i det politiska spelet vare sig vi vill det eller inte. Och det är också då våra kristna värderingar får betydelse. Tar du ställning mot eutanasi, men vill jobba för miljön så säger det någonting om dig som människa och som kristen.
Hela församlingens präst
Tage Kurten är ambivalent i frågan om karantän inför val.
– Att vissa personer hindras att utöva sitt yrke för att de ställer upp i ett val är naturligtvis inte bra ur en demokratisk synvinkel. Samtidigt kan man ur samma demokratiska synvinkel förstå att de som normalt inte syns i medierna uppfattar den synligheten som andra får som orättvis.
När det gäller just prästers kandidatur och hur mycket kyrkan ska blanda sig i politiken anser han att frågeställningen är onödigt snäv.
– Då måste vi först fråga oss vad och vem som är kyrkan? De anställda? Varje medlem? Alla kandidater som är uppställda och hör till kyrkan representerar också kyrkan i någon bemärkelse, även om de kan höra till olika partier och kämpa för olika saker. De är ändå en del av kyrkan i politiken. Sedan kan man diskutera om det i alla sammanhang är klokt att kyrkans anställda ställer upp. Om en profil för den kristna tron ställer upp för Samlingspartiet, betyder det då att kyrkan är höger? De signalerna kan felaktigt sändas ut och däri ligger en svårighet. Men det finns heller ingen anledning att förbjuda eller begränsa aktiva samhällsmedborgare som verkar för det goda i världen.
Clas Abrahamsson ser en annan eventuell problematik i att kyrkans anställda ställer upp i val.
– Prästen ska vara hela församlingens präst och om man profilerar sig partipolitiskt kan det leda till att någon känner ”det där är inte min präst”. Sedan beror det på vilken tjänst man har. Är man kyrkoherde ska man kanske vara lite försiktigare, säger Abrahamsson.
Stina Lindgård menar att politisk tillhörighet i kombination med prästyrket inte kan avgöra om man ska få ställa upp i val eller ej.
– Det finnas flera frågor som kan göra att någon i församlingen känner att jag inte är den rätta kyrkoherden för just dem. Partipolitisk tillhörighet är bara en av dem.
Tage Kurtén tycker att den som ställer upp ska göra det med eftertanke, men framhäver också han att situationen är komplex.
– De politiska preferenserna är bara en sida som prästen visar upp. Att köra omkring i en dyr bil är en annan. Det sänder också ut signaler.
Katolska och ortodoxa präster får enligt traditionen inte ställa upp i politiska val.
