Illustration: Wilfred Hildonen

Ingen kampanj i predikstolen

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

Inför ett val uppstår frågor kring synlighet, rättvisa och vem som får komma till tals i vilka sammanhang. Enligt Yles verksamhetsprinciper bör personer som har direkt publikkontakt eller stor inverkan på ett programs innehåll behandlas som en kandidat från den dag personen meddelar om sin kandidatur. För kyrkans anställda finns inga sådana regler.

– Vi har inte något eget regelverk i kyrkan som skulle gälla valkarantän. Prästerna har en hel del offentliga uppdrag och de är synliga i samhället, men de måste kunna sköta sitt jobb trots att de är uppställda, säger Clas Abrahamsson, notarie vid domkapitlet.

Stina Lindgård är kyrkoherde i Lappträsks svenska och Liljendal församlingar och kandiderar för SFP i vårens riksdagsval.

– I princip tycker jag att det skulle vara okej med en karantän också för präster, men jag förstår att det i praktiken kan vara problematiskt till exempel i små församlingar där man kanske bara har en enda präst. Hur gör man då om den personen är uppställd?

Stina Lindgård anser inte att det finns någon risk för att en uppställd präst skulle börja föra kampanj från predikstolen.
– Då är man nog väldigt oansvarig som präst och har missförstått hela uppdraget. De åsikter man har i politiken förs fram på annat håll och inte inom kyrkans verksamhet.

Professor i teologisk etik, Tage Kurtén, håller med henne om att predikstolen inte är en plats för valpropaganda.

– Men det utesluter inte att man får säga saker som har politiska implikationer. Här kommer den egna prästens omdöme och sunda förnuft in i bilden. Personen bör kanske tänka över sina ord extra noga i valtider och om man inom församlingen upplever att det är nödvändigt och möjligt kan man ändra på predikoturerna inför valet. Men vi behöver inte skapa ett skilt regelverk, säger Tage Kurtén.


Han anser ändå att föreställningen om att religion och politik är två skilda saker borde revideras.

– Jag tycker att det är en felaktig uppfattning. Man kan inte skilja åt livet som kristen och livet som politiskt involverad. Alla är involverade i det politiska spelet vare sig vi vill det eller inte. Och det är också då våra kristna värderingar får betydelse. Tar du ställning mot eutanasi, men vill jobba för miljön så säger det någonting om dig som människa och som kristen.


Hela församlingens präst
Tage Kurten är ambivalent i frågan om karantän inför val.

– Att vissa personer hindras att utöva sitt yrke för att de ställer upp i ett val är naturligtvis inte bra ur en demokratisk synvinkel. Samtidigt kan man ur samma demokratiska synvinkel förstå att de som normalt inte syns i medierna uppfattar den synligheten som andra får som orättvis.

När det gäller just prästers kandidatur och hur mycket kyrkan ska blanda sig i politiken anser han att frågeställningen är onödigt snäv.

– Då måste vi först fråga oss vad och vem som är kyrkan? De anställda? Varje medlem? Alla kandidater som är uppställda och hör till kyrkan representerar också kyrkan i någon bemärkelse, även om de kan höra till olika partier och kämpa för olika saker. De är ändå en del av kyrkan i politiken. Sedan kan man diskutera om det i alla sammanhang är klokt att kyrkans anställda ställer upp. Om en profil för den kristna tron ställer upp för Samlingspartiet, betyder det då att kyrkan är höger? De signalerna kan felaktigt sändas ut och däri ligger en svårighet. Men det finns heller ingen anledning att förbjuda eller begränsa aktiva samhällsmedborgare som verkar för det goda i världen.

Clas Abrahamsson ser en annan eventuell problematik i att kyrkans anställda ställer upp i val.

– Prästen ska vara hela församlingens präst och om man profilerar sig partipolitiskt kan det leda till att någon känner ”det där är inte min präst”. Sedan beror det på vilken tjänst man har. Är man kyrkoherde ska man kanske vara lite försiktigare, säger Abrahamsson.

Stina Lindgård menar att politisk tillhörighet i kombination med prästyrket inte kan avgöra om man ska få ställa upp i val eller ej.

– Det finnas flera frågor som kan göra att någon i församlingen känner att jag inte är den rätta kyrkoherden för just dem. Partipolitisk tillhörighet är bara en av dem.

Tage Kurtén tycker att den som ställer upp ska göra det med eftertanke, men framhäver också han att situationen är komplex.

– De politiska preferenserna är bara en sida som prästen visar upp. Att köra omkring i en dyr bil är en annan. Det sänder också ut signaler.

Katolska och ortodoxa präster får enligt traditionen inte ställa upp i politiska val.

Michaela Rosenback



doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36