Forskaren Leena Sorsa om förhållandet stat-kyrka: "Status quo räcker inte"

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

Teologie doktor Leena Sorsa är tydlig: Kyrkan måste se över sitt förhållande till staten. I en sextiosidig skrift för Kyrkans forskningscentral lyfter hon fram de förändrade förhållandena i det finska samhället och inom det religiösa fältet som orsaken.

– Kyrkans medlemsantal minskar. Det betyder inte att alla de som lämnar kyrkan skulle vara ateister. Men vi lever i en verklighet där en allt större grupp står utanför kyrkan.

Sorsa skriver att evangelisk-lutherska kyrkan själv har gjort tolkningen att den inte är en statskyrka. Orsaken är Finska statens religiösa neutralitet och kyrkans långtgående självständighet. Men Sorsa framhåller att alla inte delar kyrkans tolkning. Hon hänvisar bland annat till internationell forskning och den samhällsdiskussion som förs inom Finlands gränser.

Själv anser Sorsa att Finlands evangelisk-lutherska kyrka fortfarande har flera statskyrkliga drag, även om deras betydelse i praktiken inte nödvändigtvis är särskilt stor.

– Ordet ”statskyrka” tolkas på väldigt många olika sätt och det finns ingen tydlig definition på vad ordet innebär. Därför är det en knepig term, säger Sorsa.

– Men det vi kan konstatera är att många av de drag som traditionellt har ansetts höra ihop med en statskyrka ännu i någon mån syns i vår kyrkas förhållande till staten. Det här påverkar diskussionen i Finland.

Hon menar att det rykte Finlands evangelisk-lutherska kyrka har om sig bland finländarna är att den är en statskyrka. Och det här ryktet är en barlast för kyrkan.

– Kyrkan uppfattas som en av de auktoriteter vars makt nu ifrågasätts i hela samhället. I stället för trosgemenskapen är det kyrkans organisationsliknande drag som betonas.

Det här betyder att kyrkan riskerar att fjärmas från både sin kärnuppgift och sina medlemmar.

– Människor upplever att kyrkan har en privilegierad ställning i samhället. Och det väcker missnöje, särskilt och i allt högre grad bland de yngre finländarna.

Den gyllene medelvägen

Vilken är då vägen framåt? Sorsa säger att det viktigaste för både staten och kyrkan är att alla finländare har samma värde och religionsfrihet, både till och från religion.

– Det betyder inte att den religionskritiska sekulära statens väg framåt är den rätta. Om vi vill åstadkomma jämställdhet och religionsfrihet är både alternativet med en tydlig statskyrka och alternativet med en religionskritisk sekulär stat omöjligheter.

Men det finns en tredje väg framåt.Den vägen kallar Leena Sorsa för ”positiv neutralitet”.

– Det skulle innebära att staten är helt neutral, men positivt inställd till olika religioner och livsåskådningar. I ett sådant samhälle får religioner både synas och påverka.

Oberoende av neutraliteten kunde staten på olika sätt samarbeta och understöda de religiösa samfundens arbete, det arbete som bevisligen befrämjar många medborgares välbefinnande.

Men den här vägen framåt innebär att evangelisk-lutherska kyrkan inte i framtiden nödvändigtvis står i särställning i förhållande i staten.

– Som majoritetskyrka är det lutherska kyrkans uppgift att stöda minoritetssamfundens ställning och önskemål. Här ser jag att evangelisk-lutherska kyrkan har en verkligt viktig uppgift.

Statens uppgift

Sorsa menar att ett praktiskt steg framåt är att staten sammankallar till gemensamma förhandlingar om hur relationen mellan stat och religiösa samfund ska se ut i framtiden.

– Det är statens uppgift och ansvar att se till att medborgarna upplever att alla är jämställda och har religionsfrihet. Men det här är också ett arbete som kyrkan aktivt ska ta del i, liksom företrädare för andra religiösa samfund.

För kyrkan är det viktigt att de förändringar som sker görs i enlighet med kyrkans självförståelse. Sorsa lyfter fram att det i förändringens tidevarv är viktigt att kyrkan har en stark uppfattning om vad det är som är dess grunduppgift, dess mission.

I rapporten skriver Sorsa att kyrkans identitet som folkkyrka inte är beroende av kyrkans förhållande till staten, men att kyrkan ändå bör reflektera över vilken identitet den faktiskt vill ha i framtiden: ”På grund av att majoritetsställningen försvagas har kyrkan orsak att diskutera om identiteten som folkkyrka är den man vill bevara i framtiden. Och i så fall:

Vill man att folkkyrkligheten bevaras på grund av folkkyrkans historiska och kulturella arv? I så fall löper kyrkan en risk att krympa ihop till ett historiskt minnesmärke eller en kulturkyrka som upprätthåller traditioner.” (red. övers.)

Kyrkans forskningscentral presenterade tidigare i februari Leena Sorsas 60-sidiga lägesbeskrivning Kirkkona valtiossa – Katsaus Suomen evankelis-luterilaisen kirkon valtiosuhteen edellytyksiin ja uudistuspaineisiin.

Christa Mickelsson



KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00