Forskaren Leena Sorsa om förhållandet stat-kyrka: "Status quo räcker inte"

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

Teologie doktor Leena Sorsa är tydlig: Kyrkan måste se över sitt förhållande till staten. I en sextiosidig skrift för Kyrkans forskningscentral lyfter hon fram de förändrade förhållandena i det finska samhället och inom det religiösa fältet som orsaken.

– Kyrkans medlemsantal minskar. Det betyder inte att alla de som lämnar kyrkan skulle vara ateister. Men vi lever i en verklighet där en allt större grupp står utanför kyrkan.

Sorsa skriver att evangelisk-lutherska kyrkan själv har gjort tolkningen att den inte är en statskyrka. Orsaken är Finska statens religiösa neutralitet och kyrkans långtgående självständighet. Men Sorsa framhåller att alla inte delar kyrkans tolkning. Hon hänvisar bland annat till internationell forskning och den samhällsdiskussion som förs inom Finlands gränser.

Själv anser Sorsa att Finlands evangelisk-lutherska kyrka fortfarande har flera statskyrkliga drag, även om deras betydelse i praktiken inte nödvändigtvis är särskilt stor.

– Ordet ”statskyrka” tolkas på väldigt många olika sätt och det finns ingen tydlig definition på vad ordet innebär. Därför är det en knepig term, säger Sorsa.

– Men det vi kan konstatera är att många av de drag som traditionellt har ansetts höra ihop med en statskyrka ännu i någon mån syns i vår kyrkas förhållande till staten. Det här påverkar diskussionen i Finland.

Hon menar att det rykte Finlands evangelisk-lutherska kyrka har om sig bland finländarna är att den är en statskyrka. Och det här ryktet är en barlast för kyrkan.

– Kyrkan uppfattas som en av de auktoriteter vars makt nu ifrågasätts i hela samhället. I stället för trosgemenskapen är det kyrkans organisationsliknande drag som betonas.

Det här betyder att kyrkan riskerar att fjärmas från både sin kärnuppgift och sina medlemmar.

– Människor upplever att kyrkan har en privilegierad ställning i samhället. Och det väcker missnöje, särskilt och i allt högre grad bland de yngre finländarna.

Den gyllene medelvägen

Vilken är då vägen framåt? Sorsa säger att det viktigaste för både staten och kyrkan är att alla finländare har samma värde och religionsfrihet, både till och från religion.

– Det betyder inte att den religionskritiska sekulära statens väg framåt är den rätta. Om vi vill åstadkomma jämställdhet och religionsfrihet är både alternativet med en tydlig statskyrka och alternativet med en religionskritisk sekulär stat omöjligheter.

Men det finns en tredje väg framåt.Den vägen kallar Leena Sorsa för ”positiv neutralitet”.

– Det skulle innebära att staten är helt neutral, men positivt inställd till olika religioner och livsåskådningar. I ett sådant samhälle får religioner både synas och påverka.

Oberoende av neutraliteten kunde staten på olika sätt samarbeta och understöda de religiösa samfundens arbete, det arbete som bevisligen befrämjar många medborgares välbefinnande.

Men den här vägen framåt innebär att evangelisk-lutherska kyrkan inte i framtiden nödvändigtvis står i särställning i förhållande i staten.

– Som majoritetskyrka är det lutherska kyrkans uppgift att stöda minoritetssamfundens ställning och önskemål. Här ser jag att evangelisk-lutherska kyrkan har en verkligt viktig uppgift.

Statens uppgift

Sorsa menar att ett praktiskt steg framåt är att staten sammankallar till gemensamma förhandlingar om hur relationen mellan stat och religiösa samfund ska se ut i framtiden.

– Det är statens uppgift och ansvar att se till att medborgarna upplever att alla är jämställda och har religionsfrihet. Men det här är också ett arbete som kyrkan aktivt ska ta del i, liksom företrädare för andra religiösa samfund.

För kyrkan är det viktigt att de förändringar som sker görs i enlighet med kyrkans självförståelse. Sorsa lyfter fram att det i förändringens tidevarv är viktigt att kyrkan har en stark uppfattning om vad det är som är dess grunduppgift, dess mission.

I rapporten skriver Sorsa att kyrkans identitet som folkkyrka inte är beroende av kyrkans förhållande till staten, men att kyrkan ändå bör reflektera över vilken identitet den faktiskt vill ha i framtiden: ”På grund av att majoritetsställningen försvagas har kyrkan orsak att diskutera om identiteten som folkkyrka är den man vill bevara i framtiden. Och i så fall:

Vill man att folkkyrkligheten bevaras på grund av folkkyrkans historiska och kulturella arv? I så fall löper kyrkan en risk att krympa ihop till ett historiskt minnesmärke eller en kulturkyrka som upprätthåller traditioner.” (red. övers.)

Kyrkans forskningscentral presenterade tidigare i februari Leena Sorsas 60-sidiga lägesbeskrivning Kirkkona valtiossa – Katsaus Suomen evankelis-luterilaisen kirkon valtiosuhteen edellytyksiin ja uudistuspaineisiin.

Christa Mickelsson



pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51