Om att leva i Guds nu

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

Det här menar den svenska psykoterapeuten och teologen Jan Byström som har jobbat som präst, personalkonsulent i flygvapnet och – sedan ett par år tillbaka – som legitimerad psykoterapeut. Vid sidan av psykoterapistudierna har han forskat i hur man kan integrera människors gudstro i en psykologbehandling.
– Det var en liten pilotstudie, men den visade entydigt att religionen är en positiv faktor i terapiprocessen.

Jan Byström har jobbat med Acceptance and commitment therapy (ACT), en form av kognitiv beteendeterapi (KBT). ACT lägger stor vikt vid så kallade kontextuella faktorer som kan bidra till en bättre psykisk hälsa.
– Gudstron är en viktig del av livet, och den innehåller väldigt många positiva beståndsdelar, säger Byström.
Han är en av författarna bakom boken Din väg ut ur oron. En självhjälpsbok med broder Lorens som vägvisare. 1600-talsmunken och mystikern broder Lorens strävade efter att ständigt rikta sina tankar mot Gud, ”att leva i Guds nu”.
– Det handlar om att ta tanken om att Gud alltid är med mig på allvar. Som terapeut försöker jag stötta och hjälpa människor att bygga sin tilltro på insikten att Gud är här.

Människor som har mycket oro tenderar att vara i sina tankar, minnen och rädslor i stället för att vara i nuet.
– Broder Lorens hade ett tydligt perspektiv på medveten närvaro: det är att hitta ett sätt att vara mer närvarande i nuet.
Medveten närvaro är en teknik som används inom medicinen i dag, den är alltså inte religiös i sig. Vad vinner man då på att koppla in Gud?
– Det blir en dubbeleffekt. För det första befinner jag mig i nuet, för det andra får jag en insikt: jag är inte ensam, Gud älskar mig, Gud ser mig. Det finns en annan aspekt på livet. Den insikten tillför något viktigt.

Det finns rätt mycket forskning kring religion och psykisk hälsa.
– Forskningen visar tydligt att den som har en sund gudstro har en bättre psykisk hälsa.
Och vad beror det på? En vanlig uppfattning är att religionen erbjuder en möjlighet att se sig själv och sitt liv i ett sammanhang.
– Men vi fokuserar mer på vad religionen kan tillföra en vanlig dag. Det handlar inte bara om att ”religion är en tröst när jag har det svårt” utan om att det ger något att veta att det finns någon som ständigt är närvarande i mitt liv.

Som terapeut arbetar han också mycket med att hitta livsvärden eller livsmål.
– Min kliniska erfarenhet är att det är viktigt att se vart jag är på väg, vilka värderingar jag har. Många människor i dag har inte alls arbetat med de här frågorna. Det kan vara rätt svårt att få syn på vad som egentligen är betydelsefullt i tillvaron. Det är inte lätt att svara på den frågan. En av mina patienter sa: ”Ja, det är väl pengar.”
Jan Byströms erfarenhet är att det kan vara lättare att sammanfatta de egna värderingarna om man har en tro.
– Den som tror har tagit ut en kompassriktning för sig själv. Det kan vara till exempel ett bibelställe: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er,
Och hur hjälper livsvärderingarna eller livsmålen en människa?
– Man blir till exempel bättre på att hantera nederlag.

Läs mer i papperstidningen.

Sofia Torvalds



FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13