Ungdomsledaren upplevdes hotfull

nina wredlund. En utredning efter misstanke om övergrepp ska ha gjorts redan på 1970-talet i Esbo svenska församling. 18.12.2014 kl. 15:07

Julia Korkman har i samband med utredningen kring sexuella övergrepp i Esbo svenska församling under 70- till 90-talet fört diskussioner med, utöver offren, över 20 personer som verkat i församlingen.

Hon lyfter fram att många menar att det varit svårt att ta upp övergreppen på grund av ungdomsledarens starka position i församlingen och eftersom han var populär bland de flesta ungdomar.

– Två personer har uppgett att han försökt påverka de unga flickorna att inte tala om sakerna. Ungdomsledaren uppges ha diskuterat frågan om att blint tro på rykten med ungdomar och konstaterat att ryktena om honom saknar verklighetsgrund.

Många i församlingen har också vittnat om att de upplevt ungdomsledaren som hotfull. Enligt två personer har han startat en polisutredning mot kyrkoherden och en av de anställda inom församlingen som aktivt arbetade för att få klarhet i misstankarna om förseelser från ungdomsledarens sida.

Nedan en redogörelse för det som hänt, med början på 1970-talet:

1970-talet – En misstanke om övergrepp har kommit till församlingens kännedom. Församlingen försöker utreda den. Det är möjligt att misstankarna sedermera fallit i glömska, eftersom den utförda utredningen gav intrycket att misstankarna varit falska.

1990 – En arbetsgrupp tillsätts i diskretion i församlingsrådets krets, vars uppgift delvis är att reda ut om det ligger något bakom ryktena om ungdomsledarens ”flickaffärer”.

Senare under 90-talet finns riktlinjer om att ungdomsledaren inte längre fick vara ensam ansvarig för skriftskollägren, men trots det har han i stort sett ensam ansvarat för dem ännu under senare delen av 90-talet. Mot slutet av 90-talet har kyrkoherden enligt uppgift uttryckligen bett andra anställda hålla ögonen på ungdomsledaren och genast meddela om de såg något olämpligt. Många personer vittnar om att kyrkoherden i fråga var mycket beslutsam i sin strävan att bli av med ungdomsledaren. Detta sammanfaller med ytterligare en misstanke om övergrepp som kommit församlingen till känna. Enligt flera personer kunde ungdomsledaren inte sägas upp, eftersom det inte kunde påvisas att han misskött sig. Församlingen är kraftigt splittrad beträffande ungdomsledaren och misstankarna mot honom, även om motsättningarna mot honom i första hand gällt andra saker än de påtalade närmandena. Han uppges ha fått en skriftlig anmärkning beträffande andra förseelser än misstankar om sexuella övergrepp. På grund av en i övrigt kaotisk situation i församlingen faller den misstänktes ”flickaffärer” i skymundan.

I två fall har det framkommit att de flickor som varit involverade i de misstänkta relationerna nekat till misstankarna. I ett tredje fall uppges församlingen ha uppmanat personerna i fråga att själva föra ärendet till polisen, vilket de inte gjorde. Familjen uppger sig ha blivit kontaktad av en advokatbyrå och varnad för rättsliga följder i fall de förtalar en anställd i församlingen. Kyrkoherden har också blivit uppringd av en advokatbyrå, och konstaterat att det måste vara ungdomsledarens advokat.

1999 – Ungdomsledaren blir avstängd från ett skriftskolläger, varpå ett disciplinärt förfarande påbörjas, med avsikt att avsätta honom från tjänsten. En utredningsman tillsätts, men processen avbryts i brist på bevis, vilket sedan leder till den juridiska process genom vilken ungdomsledarens arbetsavtal upphör. Utredningen är hemligstämplad, liksom det kontrakt som låg som grund för att den utpekade förövaren avgick från sin tjänst i församlingen. Enligt den information Julia Korkman fått har utredningen framför allt handlat om helt andra saker än misstankarna om övergrepp. Den anställda som uppgavs ha varit drivkraften bakom åtgärderna blev enligt uppgift synnerligen hårt kritiserad av sådana inom församlingen som stödde ungdomsledaren.

2001 – Ungdomsledarens tjänsteförhållande upphör.

2014 – Nina Wredlund träder fram i Västra Nyland i februari om berättar om hur ungdomsledaren förgripit sig på henne. Biskop Björn Vikström konsulterar Julia Korkman och ger henne senare i uppdrag att genomföra en utredning.

I rapporten framgår att, enligt Julia Korkmans uppskattning, åtta personer hört av sig med egna upplevelser av vad de beskrivit som sexuella närmanden/övergrepp. De skildrade övergreppen har varierat från beröring och kyssar till, i två fall, upprepade samlag. En av de unga kvinnorna ska som 17-åring ha blivit gravid, och gjort abort.

Christa Mickelsson



ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26