Bernice Sundkvist ser tydliga skillnader mellan kyrkohandböckerna i Finland och Sverige.

Bildspråk och musik risas i handboksförslag

Musiken oproffsig. Språket utslätat. Handboksförslaget är i snålblåst i den lutherska systerkyrkan i väst. 14.10.2014 kl. 00:00

Kyrkohandboken styr en luthersk gudstjänst, en slags ”prästmanual” med allt från böner till inledningsord.

Finland fick nya handböcker på bägge språken år 2000. I Sverige pågår arbetet med att förnya handboken från 1998. Ett förslag har varit ute på remiss och prov i församlingarna.

Men för tillfället är missnöjet så stort att Kyrkans tidning nr 39 inte drar sig för formuleringen ”fullt krig”.

Proffsmusiker besvikna

Bittrast är betyget från kyrkomusikerna. I samma tidning finns en skrivelse från närmare 900 framstående musiker, tonsättare och centrala förbund. De vädjar till biskoparna och beslutsfattarna att bjuda in dem i arbetet. Musikerna anser att de professionella musikerna har förbisetts.

Ärkebiskop Antje Jackelén försökte stävja kritikstormen med ett seminarium på kyrkomötet i Uppsala i slutet av september. Men flera musiker vill inte ge feedback och ”bättra på” utan börja om från början.

Neutralt blev tamt

Också textdelarna har fått kritik. Invändningarna är både språkliga och teologiska. Handboksförslaget är temat i Årsbok för svenskt gudstjänstliv 2014. Där påpekar litteraturprofessorn Eva Haettner Aurelius uppenbara språkfel, men också stilistiska svagheter där man fastnat i ord som ”brustenhet” eller vaga formuleringar.

Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi, hade fått i uppdrag att granska gudsbilden i förslaget. Hon medger att lusläsningen gjorde henne förvånad.

– Jag visste att den svenska traditionen ser annorlunda ut. Men jag anade inte att utvecklingen hunnit så mycket längre när det gäller kontext och inklusivitet, särskilt det senare.

Hur ska man förstå begreppet?
– Om jag fattat det rätt vill Svenska kyrkan väldigt gärna vara en kyrka för alla, särskilt de marginaliserade. Det är bra. Men samtidigt är gudstjänsten också till för ”de troendes församling” och det gör balansgången väldigt svår.

Hon tror att anpassningen till vardagsspråket kan skymma vissa nyanser i kristen tro.

– Visst kan bilder och metaforer, som Gud som Fadern, vara problematiska. Samtidigt blir det inget kvar att fästa sig vid för olika sinnen om man tar bort dem. Bilden av Gud som en handlande Gud faller bort. Men dem möter gudstjänstfolket ändå i sin bibelläsning, så det går inte så enkelt att tona ner det som varit centrala trosuppfattningar, säger Sundkvist.

May Wikström



MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58