Josefin Öst har skrivit dagbok sedan hon var sju år gammal. Skrivandet har alltid varit en stor och naturlig del av hennes liv.

Hon skriver hellre än pratar

För vinnaren i Arvid Mörne-tävlingen Josefin Öst är poesin ett sätt att komma från språkets konventioner.
– Aldrig är man så fri som när man skriver dikter, säger 27-åringen.

6.6.2014 kl. 07:00

När jag träffar Josefin Öst har hon precis avslutat en arbetsdag som guide på Åbo slott, ett av de jobb hon haft sedan hon blev färdig med sina studier i religionsvetenskap i december.

Segern i Arvid Mörne-tävlingen i vår kom som en glad överraskning. Hon har alltid älskat att skriva.

– Under de mest intensiva studieåren blev poesin en motvikt till det vetenskapliga skrivandet. Men å andra sidan kommer jag också på mig själv med att beundra språkets skönhet då jag läser akademisk text. Jag trivs helt enkelt med språket i dess skrivna form.

Största delen av hennes fritid går åt till skrivande. Förutom dagbok och poesi skriver hon också noveller och berättelser.

– Jag tycker bättre om att skriva än att prata. Jag sätter allt till pappers.

Sedan hon var sju har hon skrivit dagbok varje dag, från två till tolv sidor.

– Dagboksskrivandet har varit otroligt terapeutiskt och värdefullt för mig. Det är ett sätt att koppla av: man kan bara skriva ner en tanke i taget. Ofta skriver jag också ner saker jag inte ens visste att jag gick och tänkte på.

Dikterna hon deltog med i årets Arvid Mörne-tävling har hon skrivit under en period på ungefär tre år. I juryns motivering till första priset står att Öst ”väver samman trasighet och försoning hos ett diktjag som lyssnar och vill höras genom överraskande och färgsprakande bilder i språkligt säkra och gripande dikter”.

– Jag upplever att jag har hittat min form. Jag skriver avskalat och är inte rädd att leka med språket och ge nya betydelser åt ord. I nästan alla av dikterna finns något slags relation. Ofta ett du och ett vi.

Dikterna skriver hon alltid för hand och renskriver på dator.

– Det är skönt att komma från skärmen och allt som distraherar när man är uppkopplad till internet. Det är också väldigt intressant att renskriva dikterna på datorn. De börjar se helt annorlunda ut – då kan man också börja experimentera med mellanrum.

– För mig är dikten som form befriande på egentligen alla sätt som finns. Man är väl aldrig så fri som när man skriver poesi.

Segern i poesitävlingen innebar ett nytt steg för Öst.

– Jag har aldrig tidigare ens visat det jag skrivit för någon, men om ens någon vill läsa det jag skriver är det ju fantastiskt. Jag har alltid skrivit för mig själv. Men visst, att skriva mera för andra vore härligt.

Icke-tron också tro

Att börja studera religionsvetenskap var ett lätt val för Josefin Öst.

– Religion hör till de saker som påverkar folks tänkande allra mest men som man talar om allra minst.

Trots att hon själv är kristen var studier i teologi egentligen aldrig ett alternativ.

– Religionsvetenskap är ett mycket tvärvetenskapligt ämne med mycket historia, psykologi och sociologi. Jag valde det eftersom jag ville studera religion som fenomen, inte enbart kristendom.

Under studieåren har hon fört många intensiva diskussioner med ateister.

– Vi kan förstå varandra till en viss punkt. Men det är som att det fanns en färg som heter ’ö’ som bara hälften av människorna ser men aldrig kan förmedla. Den dimension som för den troende är konkret och verklig tycks en person som inte tror aldrig kunna förstå.

Religionsvetenskapen behandlar allt oftare ateismen som en tro som kan studeras med samma medel som man studerar andra religioner.

– Det finns ateister som behandlar sin icke-tro som en tro. De är lika passionerat brinnande som troende och vill träffa likasinnade. Men de tar ofta illa upp om man jämför dem med troende.

Sin pro gradu-avhandling skrev Josefin Öst om religion och postmodernism. Hon gjorde kvalitativa intervjuer med liberala kväkare i Finland och Sverige.

– De liberala kväkarna har en tydlig kristen bakgrund men deras religiositet bär numera helt andra drag. De kan lika gärna identifiera sig som buddhister som kristna. Kärnan i deras andaktsliv är tystnad.

– Huvudpoängen i min avhandling är att privatreligiositet inte behöver utesluta gruppgemenskap, vilket man ofta tenderar att anta. Det är gemenskapen som är det viktiga för de liberala kväkarna, trots att den personliga tron kan variera.

De tydligaste postmoderna dragen i det kristna Finland i dag tycker Öst är konsumentbeteendet.

– Man kommer till kyrkan för att få. Sen går man hem och tänker för sig själv att man antingen inte fick något ut av det eller att det gav en något.

Christa Mickelsson



Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33