– Historien bygger på en sann berättelse, säger Gäddnäs. Den är väldokumenterad i de rättegångsprotokoll som finns bevarade. Håkan Skogsjö har forskat i dem och skrivit tidningsartiklar i ämnet.
Historien handlar om Maria Johansdotter från Föglö som under ofärdsåren i början av 1700-talet tog sig till Stockholm. Där klädde hon sig till man och började kalla sig Magnus Johansson. Utklädd till man verkade hon som Sveriges första kvinnliga kantor.
I operan är Magnus-Maria homosexuell. Gäddnäs ser inga problem i det. Men samtidigt ser hon Magnus-Maria som en mera komplicerad person än så.
– Man vet inte om hon var homosexuell eller inte. Min syn på sexualitet är mera komplicerad är så. Jag tror att det finns folk som är födda homosexuella. Men jag tror också att det finns de som tillfälligt lever som sådana till exempel i fängelse- eller armémiljö. Jag tror att hon var pragmatisk, praktisk och konstnärlig. Det var ett sätt för henne att överleva och syssla med sin musik.
Även om hennes andel av operan, librettot – alltså manus och sångtexterna – är färdigt så kommer Katarina Gäddnäs inte att släppa taget om Magnus-Maria. Berättelsen fascinerar så pass mycket att hon planerar att ge ut en roman om henne nästa år.
– I romanen får hon nödvändigtvis inte etiketten homosexuell. Där får också prästen i församlingen där hon verkade en annan profil. Av dramatiska orsaker är prästen en ondsint person i operan. Jag tycker inte om att prästerna så ofta porträtteras som skurkar. Mina barn har också frågat mig varför prästerna är så elaka i populärkulturen. Jag vill också ändra på uppfattningen som finns bland många att homosexuella lever ett promiskuöst liv. Även om Magnus-Maria inte var den trogna typen.
Maria Johansson växte upp på Föglö på Åland under ofärdsåren i slutet av 1600-talet. Kungen hade tagit ut männen i krig och kvinnorna fick ta över deras arbete på hemmaplan.
– Det var svält och nöd och miljontals människor dog i Sverige och Finland. År 1703 följde 19-åriga Maria med sin styvfar på en vedskuta till Stockholm. Vintern kom tidigt det året och båten frös in i Stockholm. Styvfadern återvände till Åland men Maria stannade i Stockholm.
Maria fick först tjänst som piga och på kvällarna spelade hon nyckelharpa på krogarna.
– Hon vantrivdes som piga. Pigorna fick hälften mindre betalt än drängarna och Maria var van att arbeta hårt. Hon hade hellre dragit stockar i skogen än passat barn.
Maria blev Magnus
Det var vanligt att kvinnor som rörde sig ensamma ute i Stockholm om kvällarna blev antastade av män. För att undgå det klädde många ut sig till män. Även Maria blev antastad då hon spelade på krogen. Då hon beklagade sig för en gäst föreslog han att hon skulle klä sig som en karl.
– På stående fot bytte hon kläder till en båtsmansdräkt, säger Gäddnäs. Vid den stunden lovade hon att aldrig älska en man. Det var farligare att vara utklädd till man och ha en relation till en annan man än att vara kvinna och har en relation till en kvinna, säger Gäddnäs.
Hon började kalla sig Magnus Johansson och skaffade ett förfalskat pass med det namnet.
Magnus-Maria blev skomakarlärling och sjöng i kyrkan i Lovö församling om söndagarna. Då församlingens kantor dog erbjöd kyrkoherden henne tjänst som kantor.
– Hon visste hur en kvinna skulle tas och många kvinnor föll för Magnus. Magnus besökte en prästgårdspiga åtta nätter. Vid den tiden räknades man som trolovad efter tre besök. Kyrkoherden uppmanade dem att gifta sig men det ville inte Magnus. Pigan tog det så hårt att hon gick ut för att hänga sig medan folk sökte efter henne. Den natten utbröt ett oväder som blir ett dramatiskt inslag i operan.
Det hela sprack då kyrkoherden granskade Magnus pass.
– Magnus-Maria hamnade inför rätta för att ha skapat förvillelse genom att klä ut sig till man, inte för att hon haft en relation till en kvinna. Under rättegången frågade domaren av Magnus-Maria om hon var man eller kvinna. Hon svarade både och, men mera man. Då undersökningen visade att hon var kvinna till varje lem insisterade hon på att hon var man till sinnet.
År 1706 dömdes hon till åtta dagar på vatten och bröd.
– Magnus-Maria var inget offer. Hon utnyttjade andra och gjorde dem illa genom att leka med deras känslor.
Även om berättelsen är 300 år gammal så har den en aktualitet än i dag.
– Den är en manifestation för både kvinnors och homosexuellas rättigheter, säger Gäddnäs. I många fall tvingar kyrkan dem som är födda homosexuella obarmhärtigt in i ett liv i celibat. Ingen väljer att bli homosexuell för att det är en modefluga. Homosexualitet innebär både sorg och kamp.
Gäddnäs tror att det kommer att ta hundra år innan vi kommit till rätta med homosexualiteten inom kyrkan.
– Vi kommer ingenvart om vi bara står på barrikaderna och skriker. Vi måste föra en dialog och lyssna på varandra.
Att skriva librettot har varit en lärorik resa för Gäddnäs.
– För mig har det här varit en otrolig skola att få jobba med Suzanne Osten. Hon spelar i en helt annan division. Det första librettot jag skrev var på rim och det förkastade hon. Men hon trodde på mig och jag har skrivit om det tre gånger. Jag har också fått hjälp av Ann-Sofie Bárány.
Osten har valt kvinnor att göra operan, kvinnor står också för de manliga rollerna. Det kan ses som ett motdrag till den mansdominerande operavärlden.
– Än i dag är operavärlden otroligt sexistisk. Kvinnor far illa och förväntas ibland ligga sig till arbete, säger Gäddnäs.
