Eva s. Lassus-Paavolainen är en hängiven konstsamlare och tror på äktheten både inom konstvärlden och samhället. FOTO: Sara Ekstrand

Att hjälpa de utsatta

Grundstenen i Eva S. Lassus-Paavolainens liv är att vara delaktig i och påverka det samhälle hon lever i. Genom sitt mångåriga arbete inom vården av missbrukare har hon haft möjlighet att hjälpa en utsatt grupp som sällan gör sin röst hörd och som få ser.
16.8.2013 kl. 09:45
Entusiasmen och engagemanget går inte att blunda för när Eva S. Lassus-Paavolainen talar. Alltid med ett skratt nära till hands pratar hon länge och gärna om det hon brinner för. Vare sig det handlar om sociala samhällsfrågor eller hennes imponerande konstsamling som är uppspikad från golv till tak i hemmet i Helsingfors.

För bara ett par veckor sedan gick Eva S. Lassus-Paavolainen i pension efter att under femton år ha fungerat som verksamhetsledare för KRAN r.f, ett resurscenter för missbrukarvård. Hon ser tillbaka på en lång arbetskarriär där mycket av tiden gått åt till att hjälpa en grupp av socialt utstötta människor.

– Jag har alltid tyckt att vård av missbrukare och förebyggande arbete har varit viktigt. Att hjälpa mina medmänniskor har jag alltid känt starkt för. Bara att lyssna och på något sätt vara delaktig har varit bland det bästa i mitt arbete, säger Lassus-Paavolainen.

Vård oberoende av trosuppfattning

KRAN grundades på initiativ av Borgå stift men är numera en helt självständig förening som verkar på kristen grund.Genom koordinering, rådgivning och utbildning samarbetar föreningen med över 50 församlingar och organisationer för att förebygga rusmedelsmissbruk och rehabilitering av missbrukare i Svenskfinland.

Eva S. Lassus-Paavolainen är noga med att betona att allt samarbete är ekumeniskt där precis alla församlingar och religiöst obundna organisationer behövs och är lika viktiga.
– Jag understryker alltid att det är hjälpande verksamhet vi håller på med inom KRAN och att allt som handlar om evangelisering hör till församlingarnas uppgift. För om man börjar rubba på de linjerna så blir det ganska ohållbart. Det får inte vara ett krav att alla ska ha samma trosuppfattning, både bland klienter och vårdare. Ingen är bättre än den andra men tillsammans kan vi göra någonting gott.

– Församlingarna har sitt och det uppskattar jag väldigt mycket men jag tror på en djup och äkta tro utan att man ska behöva stå på barrikaderna och säga vad exakt man tror på.
Lassus-Paavolainen berättar om dagcentret Hyddan i Nykarleby där missbrukare och utslagna kan söka hjälp. Ett projekt hon är mycket stolt över och som bevisar att samarbete mellan gränserna lönar sig. Både Nykarleby stad och församlingarna hjälper till att finansiera verksamheten som finns i Missionskyrkans lokaler.

– Café Hyddan är ett ypperligt exempel på vilket resultat man kan åstadkomma när olika församlingar arbetar för samma mål.

Långvarig absolutist

Själv dricker Lassus-Paavolainen inte en droppe alkohol och förutom sitt arbete inom KRAN har hon varit aktiv i olika nykterhetsföreningar.

– Som ung drack jag självklart lite vin men i vuxen ålder insåg jag snabbt att det inte blir mera roligt av alkohol. Jag kände att jag inte ville ha det. Jag har alltid trott på nykterheten men det betyder inte att man måste vara absolutist som jag, det säger jag aldrig, för alla ska själva få välja. Många klarar av att dricka men det finns de som inte gör det. Och det är den gruppen jag har varnat för.

Ett exakt svar på hur man förebygger missbrukande har inte Lassus-Paavolainen men säger att liberaliseringen absolut spelar en betydande roll.

– Personligen tycker jag att det är bättre med högre priser och en striktare alkohollag. Man pratar mycket om förmyndarskap men med tanke på den finska mentaliteten går det inte om allt släpps fritt.

Något som ändå oroar mer är samhällets inställning till missbrukare.

– Alkoholism är en sjukdom som vilken annan som helst. Men om man jämför den med andra sjukdomar så är det stor skillnad i omgivningens attityder. Missbrukarna blir ofta trakasserade och nedvärderade och det är det som är så tragiskt i vårt samhälle. Men under den tiden jag har jobbat så känns det som om attityderna har mjuknat en del.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sara Ekstrand



psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44