Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

Opera och folkvisor på inmarsch

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna.
9.6.2013 kl. 12:00
Kimito kyrka gapar tom och det enda ljud som hörs när vi vandrar runt bland bänkarna är eftermiddagsregnet som smattrar mot fönsterrutorna. Den 7 juli kommer kyrkan däremot att vara full av dramatisk sång och musik när Jyrki Linjamaas kyrkoopera ”Die Geburt des Täufers” (Johannes Döparens födelse) uppförs i samband med Kimitoöns Musikfestspel. Operan är ett beställningsverk och dess uruppförande skedde under Carinthischer Sommer-musikfestspelen i Österrike 2010.

Marianne ”Mimi” Sundroos, kantor i Kimitoöns församling och medlem i musikfestspelens styrelse, var genast exalterad när kyrkooperan kom på tal.

– Min spontana reaktion var: Ja, ja, absolut! skrattar Sundroos.
 
Kyrkooperans händelseförlopp baserar sig främst på början av Lukasevangeliet, dessutom finns det inslag av några psaltarpsalmer och Höga visan.

Antti Kuokkanen, kaplan i Kimitoöns församling, anser att Lukasevangeliet ger en bra grund för operans intrig.

– Eftersom evangelisten Lukas också skrev till icke-judar är hans texter väldigt förklarande. Dessutom är han en god berättare.

Intrigen kretsar kring Sakarias och hans ofruktsamma fru Elisabeths längtan efter ett barn och ängeln Gabriels löfte om en son. Operan följer i stora drag evangelietexten men Linjamaa har tagit sig en viss konstnärlig frihet när han behandlat materialet. På sina håll har det varit absolut nödvändigt:

– Enligt Lukas gjorde Gud Sakarias dövstum, men man kan man ju omöjligt sjunga om man inte kan tala! Så Sakarias får behålla sin röst, berättar Sundroos.

Bro mellan publiken och operan
Linjamaa har själv berättat att det var en ganska speciell erfarenhet att under ett helt år tillbringa nästan hela sin arbetstid med texter ur Bibeln. Då man använder så mycket tid i sällskap med så rika och djupa texter märker man att texterna börjar undervisa en.
De avslöjar människans lott: De visar både på livets smärtpunkter och villfarelser samt på de överraskande möjligheter som nåden erbjuder, menar Linjamaa.

Kimitoöns församling kommer efter uppförandet att hålla en kort aftongudstjänst under temat ”I Johannes Döparens fotspår” där Sundroos och Kuokkanen fungerar som kantor respektive predikant. Dessutom medverkar en baryton och en cellist. Mellan operan och gudstjänsten bjuds det också på kyrkkaffe.

Att hänga med i en tyskspråkig opera är inte det lättaste, men för att underlätta upplevelsen för åskådarna ordnas det före operan en presentation i församlingshemmet. Där ska Linjamaa personligen presentera operans innehåll.

– Jag ser det som min viktigaste uppgift att på förhand försöka bygga en bro mellan publiken och operan, säger Sundroos och tipsar att det kan vara till stor hjälp att bekanta sig med Lukasevangeliet på förhand.

Sundroos hoppas att också församlingsaktiva utanför ön ska hitta till evenemanget.

– Min vision är att olika församlingar kunde organisera utfärdsresor till Kimito så att vi tillsammans får ta del av upplevelsen. Musikfestspelens verksamhetsledare Jukka Mäkelä har skickat ut information till församlingar så jag hoppas folk nappar på tråden!

Premiär för folkvisegudstjänst

Operauppförandet är inte det enda spännande som händer i musikväg på Kimitoön under sommaren. Den 4 augusti blir det nämligen ”världspremiär” för den finlandssvenska folkvisegudstjänsten i Västanfjärds gamla kyrka.

Under förra vårens musikevenemang Kirkkomusiikkijuhlat i Jyväskylä fick Sundroos vara med om en gudstjänst där man ersatt psalmerna med traditionella folkvisor. Hon blev så inspirerad att hon beslöt att ta konceptet hem till Kimitoön.

– Efter att jag forskat i saken kunde jag konstatera att folkvisemässan firats redan sedan 2005 i finskspråkiga församlingar. Jag blev förvånad när jag märkte att det inte gjorts en finlandssvensk version.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Axel Vikström



julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34