Illustration: Malin Aho

Aningar om det heliga

Kan människan uppleva Gud? De flesta kristna är överens om att det är möjligt. Det finns otaliga berättelser om en känsla av närvaro eller direkta uppenbarelser av det gudomliga. C.S. Lewis mötte Glädjen, men det gjorde också Karl Ove Knausgård.
8.6.2013 kl. 12:00
Inom det teologiska delområde som kallas mystiken är man särskilt intresserad av människans möjlighet att möta Gud. Utgångspunkten i den mystiska teologin är att det redan på jorden går att se något av Gud och att ha en personlig erfarenhet av Honom.
Inom mystiken är man väldigt medveten om det mänskliga språkets och förståndets begränsningar då det kommer till att tala om det gudomliga. Man räknar med att Gud alltid är mer än vad vi kan förstå och vad våra ord kan rymma.

Därför är mystikern inte i första hand intresserad av att samla på sig teoretisk kunskap om Gud och det heliga. I stället sätter han fokus på konkreta erfarenheter av Gud – på gudsmöten. En personlig gudsrelation och den utveckling som följer av att leva nära Gud är också viktiga inom mystiken.

Gudsmötet är extas

Mystikerns gudsmöte sker i form av en extatisk upplevelse. Numera ligger ordet extas säkert lite obekvämt och främmande i de flesta munnar. Däremot var extasen knappast något främmande bland de första kristna.

Paulus skriver: ”Har jag varit i extas, är det för Gud”, eller: ”jag vet att den mannen [...] blev uppryckt till paradiset och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala.” Hur vanliga upplevelser av det här slaget var kan vi inte veta, men obekanta tycks de i alla fall inte ha varit.

Ordet extas kommer från grekiskan och betyder att gå från det vanliga tillståndet till ett annat. De tidiga kristna var påverkade av den klassiska människosynen där man trodde att själen var obunden av tiden och oberoende av kroppen. Bernhard av Clairvaux utgår från det här synsättet då han beskriver extasen som en avfärd där själen för en stund lämnar kroppen och förs till Gud.

Några typiska drag hos extasen blir tydliga då man jämför olika mystikers beskrivningar av den. Extasen ses för det första som den högsta andliga erfarenheten. Den upplevs som en försmak av himlen, eller som en känsla av total gemenskap med Gud, där jaget liksom upplöses och går upp i Guds enhet. Det här tillståndet beskrivs som snabbt övergående och ovanligt.

Det livsförändrande mötet
Extasen är en stor och omvälvande upplevelse, det är mystikerna överens om. Ett möte med Gud har potential att förändra hela livet. Det här mötet är ingen enkel sak att beskriva eller tala om. På samma sätt som Gud är obeskrivlig är också gudsmötet omöjligt att helt och hållet återge med ord.

En av Luthers förebilder, dominikanmunken Johannes Tauler, försöker beskriva extasen genom att tala om en sötma och om en glädje som är så överväldigande att människan inte skulle stå ut om den varade längre än ett ögonblick.

Även Luther själv tycks ha varit bekant med en översvallande glädje i Gud som drar med sig hela människan. Han refererar till ögonblick då Guds kärlek känns så stark att människan förlorar medvetenheten om sig själv och totalt går upp i Gudsupplevelsen.

Bortom orden
I litteraturen stöter man ibland på beskrivningar av extasliknande upplevelser som äger rum mitt i vardagen utan att personen som upplever dem behöver vara inriktad på ett gudsmöte. Upplevelserna tolkas inte heller alltid som uttryckliga gudsmöten. Däremot har de alltid en karaktär av andlighet och av att man plötsligt ställs inför något större och annorlunda än det vardagliga, något som går bortom ordens och förståndets räckvidd. Det finns ett ord för fenomenet: epifani. Den som känner sitt kyrkoår kan relatera till hur Jesu gudomlighet uppenbaras för de vise männen mitt i det enkla stallet under epifaniadagen.

C.S. Lewis omvändelseskildring Av glädje överfallen kretsar just kring epifanier. Lewis kallar sina omvälvande epifaniupplevelser ”Glädjen”. Han berättar om hur naturen, några rader i en dikt eller vissa musikstycken plötsligt kan fylla honom med en enorm lycksalighet och längtan. Han känner tydligt att den här lycksaligheten är något alldeles speciellt som inte liknar livets vanliga glädjeämnen. Det är en upplevelse som är så stark att allt annat försvinner för ett ögonblick.

Lewis liknar den totala hängivenhet som han upplever under epifanin vid tillbedjan. Han lever mer eller mindre för upplevelsen av Glädjen, längtar alltid efter den och bär länge med sig känslan efter att den inträffat. Glädjen blir liksom en uppenbarelse, den kommer plötsligt och oväntat och för ett ögonblick glimtar det till av något som ligger bortom det vanliga och vardagliga. Efter att Lewis blivit kristen tolkar han sina upplevelser som en vägledning till Gud.

Glimtar av himlen
L.M. Montgomery, mest känd som författaren till serien om Anne på Grönkulla, berättar i sin dagbok om en erfarenhet som återkom då och då under hennes liv. I plötsliga, underbara ögonblick tycker hon sig få en skymt av en värld av fullkomlig skönhet alldeles intill den vanliga världen. De här ögonblicken är så starka att de fyller hennes liv med glädje och mening.
Johanna Granlund



nytt från domkapitlet. Två präster klara för ny post och en ledig kyrkoherdestol i Sibbo, i senaste nytt från domkapitlet. 8.2.2019 kl. 15:34

demens. För fyra år sedan förändrades Gita och Leif Lindgrens liv när Gita fick diagnosen pannlobsdemens. 8.2.2019 kl. 13:12

Rannsakan. Får jag göra goda saker för att själv må bättre? Och hur mycket goda handlingar måste jag utföra? Kan jag sitta på min kammare och vara god? – Godhet är en horisont vi styr mot enligt bästa förmåga, säger Hilkka Olkinuora. 7.2.2019 kl. 10:06

Kristinestad. Biskop Björn Vikström har gett kaplanen Markus Engström i Kristinestad en varning för det språkbruk som han använt i en insändare i tidningen Syd-Österbotten. 4.2.2019 kl. 14:18

människohandel. Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt. 14.11.2017 kl. 00:00

Asyl. Itohan Okundaye är ett människohandelsoffer med en son född i Finland. Efter ytterligare ett avslag från Migri kan de hämtas när som helst av polisen. 1.2.2019 kl. 18:21

biskopsvalet 2019. En biskop mitt i hjorden, en kyrka som bär mening, att börja med bön, att gå tillsammans. De är fyra kandidater med fyra livsberättelser och fyra perspektiv på vad det innebär att vara biskop. 30.1.2019 kl. 11:00

agricola församling. På söndag firas Svenskfinlands nyaste församling. Skönt att äntligen komma igång och roligt med fler kollegor, tycker medarbetarna i Agricola svenska. Utmaningar finns också, i ekonomin och de större geografiska avstånden. 29.1.2019 kl. 09:05

ungdomens kyrkodagar. Hållbar konsumtion, ensamhet och psykisk ohälsa, sexuella trakasserier och vem som ska jobba i kyrkan i framtiden – Ungdomens kyrkodagar vidrör många brännande teman. 25.1.2019 kl. 19:34

Kristinestad. Församlingsrådet uppmanar kyrkoherde Daniel Norrback att lägga av med debatter i sociala medier. – Min uppfattning är att kyrkoherden inte tog uppmaningen till sig, säger församlingsrådets viceordförande Anders Österback. 24.1.2019 kl. 12:54

profilen. Sex år lyckades hemstaden Nykarleby hålla i Christina Harald innan hennes längtan bort blev alltför stark igen. Nu har hon åkt till Bangladesh för biståndsarbete. 24.1.2019 kl. 09:53

debatt. Den häftiga debatten om de två Kristinestadsprästernas uttalanden om homosexualitet diskuteras vid församlingsrådets möte nästa vecka. 18.1.2019 kl. 13:08

nytt från domkapitlet. Bengt Klemets har valts till utredningsman gällande församlingsstrukturerna i Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet. Det framgår i ett utskick i från domkapitlet. I utskicket framgår också att de fyra biskopskandidaternas stifelseurkunder har granskats och godkänts. 17.1.2019 kl. 16:15

World Watch List. Förföljelsen av kristna ökar, blir mer utbredd och fler dödas, enligt World Watch List 2019. Antalet länder där kristna utsätts för extrema eller allvarliga förföljelser för sin tros skull räknas nu till 73, mot 58 för ett år sedan. 16.1.2019 kl. 16:18

diskussionsklimat. Daniel Norrback, kyrkoherde i Kristinestad, väckte i en diskussion på Facebook uppmärksamhet med anledning av kommentarer om homosexuella. I en debattartikel i tidningen Syd-Österbotten uttrycker Markus Engström, kaplan i samma församling, sitt stöd för Norrback. Engströms formuleringar ogillas av biskop Björn Vikström och i en kommentar säger han att domkapitlet i Borgå stift kommer att ”reagera och utreda saken”. 15.1.2019 kl. 18:32

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00