Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC

Mor är lite rar ibland

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor.
12.5.2013 kl. 09:00
Slå in ordet ”mor” i sökfältet på bibeln.se och du får 238 resultat. Det börjar med citatet ”Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru, och de blir ett” i första Mosebok och slutar med Hebreerbrevets ”Han har ingen far, ingen mor och inget stamträd. Hans dagar har ingen början, hans liv inget slut. Han är lik Guds son: han förblir präst för alltid”.

Den starkaste moderstrenden i Bibeln är ett krav på respekt. Mor ska ha respekt. Hon ska ha det för att hon är mor, för att hon finns där, för att hon – det här verkar vara självklart – tagit hand om sina barn genom att ge dem mat och kläder.

I Nya testamentet sker en revolution. Nu blir mor lämnad, men inte för hustrun utan för lärjungaskapet. När Maria frågar efter Jesus blir hon avvisad. Jesus frågar: ”Vem är min mor och mina bröder?” Han ser på dem som sitter runt honom och säger: ”Det här är min mor och mina bröder. Den som gör Guds vilja är min bror och syster och mor.”
Släktskapets hårda subkultur får ge vika för något nytt: den familj vi väljer.

Bortglömd men oskyldig
Samtidigt är Jesus modersbild ganska kravlös. De vuxna barnens mor har kanske inga självskrivna rättigheter längre, men samtidigt verkar hon vara befriad från skyldigheterna. Hon får träda åt sidan som obehövlig.
Jag drar en parallell till de stora rörelsernas 1900-tal – modersupproret i form av politisk revolt, modersupproret i form av musikalisk revolt. När någon blev kommunist, drog iväg i ett hippietåg eller klädde sig i svart och smyckade sig med säkerhetsnålar ställde det inga speciella krav på mamman. Hon satt kanske där och kände sig bortglömd men hon hade gjort sitt: producerat ett fördomsfritt barn som kunde kasta sig in i den nya världens famn.

Men samtidigt bubblade något annat under ytan. I andra världskrigets kölvatten föddes anknytningsteorierna. Tidigare var det moderns plikt att se till att barnen överlevde, sedan kunde hon luta sig tillbaka och hoppas på tacksamhet från barnen.

Nu blev det moderns plikt att se till att barnen blev lyckliga.

Mycket jobb och sen betalar du

Problemet var att barnen så sällan var lyckliga. Samtidigt hade de blivit frisläppta ur tacksamhetens bur – de behövde inte ta hand om sin mor för att hon på ett självskrivet sätt var en god mor. De kunde visserligen ta hand om henne, men de behövde inte tycka om det.

Nu hade skuldbördan flyttat över till modern. Tidigare var begrepp som lycka och framgång stenar i barnens famn: något de skulle producera av plikt, av tacksamhet, som gåva till sina föräldrar. Nu flyttades allt det där över till modern. Det var hennes plikt att se till att barnen klarade sig i livet. Problemet var att det fanns så lite tid. Om det lilla barnet inte lyckades knyta an till sin mor under den första spädbarnstiden hade modern misslyckats. Och hade hon misslyckats fanns det inte så mycket mer att göra än att vara ångerfylld och bidra till psykoterapin.
Stackars mor. Aldrig under mänsklighetens historia hade det varit en så dålig deal att få avkomma: mycket jobb och antagligen negativ utdelning.

Frikänd men tveksam
I dag lever vi i ett post-psykoterapeutiskt tillstånd. När de kognitiva terapierna svept in över terapifältet är modern kanske inte frikänd men det finns hopp: saker går tydligen att rätta till. Samtidigt pekar forskningen om gener på att vi i mycket högre grad än vi trodde ännu för tjugo år sedan ärver våra personligheter. Vi kan visserligen fortfarande skylla våra problem på våra föräldrar men de kan med gott samvete påstå att den tråkiga trenden startade med någon förfader i tidigare släktled.

Är modern nu frikänd efter en period i rannsakningshäkte? Nej, det är hon inte. Och det är tv:ns och de sociala mediernas fel.

Den moderna populärkulturens goda medelklassmor är en korsning mellan muminmamman och Snorken: intelligent, målmedveten och samtidigt öm, vårdande och bekymmerslöst förstående.

Hon har en karriär för att barnen ska kunna vara stolta över henne.
Hon står dem nära för att de ska kunna berätta allt för henne.

Hon ska framför allt ha en relation till sina barn. Nu har relationen blivit kravfylld både för barnen och modern, för de borde ju tillsammans prestera den och bygga upp den kryddad med regelbundna ”jag älskar dig” enligt modell från amerikanska tv-serier.

Där sitter de alltså och ser på varann över köksbordet: modern och barnet. De vet inte riktigt var de varit eller vart de är på väg. De vet inte precis om de ska falla i varandras famn. De vet att de är individer men också evigt fångna i sina roller.

De dricker kaffe och säger: Jaha, det börjar bli vår.
Sofia Torvalds



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28