FRanciskus ödmjuka leverne illustreras så här i en teckning från 1600-talet, signerad Wenceslaus Hollar. FOTO: WIKIMEDIA/ University of Toronto Wenceslaus Hollar Digital Collection

Han gav hela sitt liv

Enligt legenden predikade han för fåglarna och välsignade en varg. Han föddes rik men valde ett liv i fattigdom. Än i dag inspirerar Franciskus dem som tror på helhjärtad efterföljelse i Jesus spår.
20.4.2013 kl. 12:00
I början av 1200-talet, då Finland ännu var ett missionsstift och domkyrkan i Åbo inte ens existerade i någons drömmar, grundade en ung man som hette Francesco di Bernardone en ny orden. Fast det visste han inte om. Han visste bara att han ville lämna allt gammalt bakom sig.

Vi vet en hel del om den man som skulle komma att bli den katolska kyrkans mest kända helgon (förutom Maria, Jesu mor). Vi vet att hans mor kom från en fransk adelssläkt och gifte ner sig när hon stannade för den nyrika tyghandlaren Pietro di Bernardone. Vi vet att Francesco var en populär kille med många vänner, att han gillade att festa tillsammans med andra välbärgade unga män från Assisi.

Vi vet att det var drömmen om att bli riddare som fick honom att ge sig ut i krig då Assisi och Perugia slogs om makten. Vi vet också att Assisi förlorade och att Francesco satt i fängelse i ett år. När hans far äntligen lyckades köpa honom fri var han en skugga av sitt forna jag.
Det var där förvandlingen började. Det var så Francesco di Bernardone blev helgonet Franciskus av Assisi.

I godhetens tjänst
Det tidiga 1200-talet var förändringens tid: marknadsekonomin växte fram och män som Franciskus far Pietro kunde slå sig fram och bygga upp en imponerande affärsverksamhet.
Samtidigt rådde en annan trend. Det fanns många män och kvinnor i Franciskus samtid som ville vända samhället ryggen för att leva alternativa liv, liv genomsyrade av bön.

Franciskus gjorde upp med sitt gamla liv inför stadens kyrkliga domstol där hans far anklagade honom för att satsa all sin tid på att umgås med Gud i stället för att ta hand om familjeföretaget. Enligt de tidiga biografierna klädde Franciskus av sig, la sina kläder vid sin fars fötter och sa: Nu är det Gud och inte Pietro di Bernardone som är min far.
Det finns väldigt lite skrivet om Franciskus under perioden efter att han lämnat sin familj men ännu inte byggt upp en spirande rörelse med efterföljare. Det är under dessa år som hans gudserfarenhet slår rot och blir en del av honom. Han är uppslukad, förälskad. Han ska lära känna Gud, skriver Ted Harris och Carolina Johansson i boken Att leva helhjärtat.

Ted Harris påminner om att neurovetenskap visar att positiva känslor och tankar påverkar hjärnan.

– Ju mer vi övar oss i godhet och välvilja, desto mer blir det en del av vårt sätt att vara. Så var det också för Franciskus.

En berömd scen ur Franciskuslegenden handlar om hur helgonet kysser och omfamnar en man med spetälska. Gesten är oerhörd. De som hade spetälska skyddes inte enbart för smittorisken, man trodde dessutom att de insjuknat på grund av svår synd.

– Källan till Franciskus glädje är omsorg om andra människor, särskilt de svaga. Det är inte vad vi äger – materiella ting och pengar – som är källan till varaktig livstillfredsställelse, utan vad vi kan göra i godhetens tjänst, säger Harris.

Ett nytt sätt att leva i tro
Franciskus börjar den mödosamma vandringen mot ett helhjärtat liv i Guds tjänst genom att reparera kyrkor och vårda sjuka. Men under en mässa i den nybyggda kapellet Portiuncula på slätten nedanför Assisi inser han att hans kall är att bygga upp kyrkan som institution och visa människor en väg till tro.

Hans brödraskap börjar ta form. Barndomsvännen Bernardo di Quintavalle och prästen Pietro Catanii blir hans första efterföljare. Inom några år kommer rörelsen att omfatta tusentals människor och sprida sig som en löpeld över Europa. I början är den inte en organiserad rörelse utan mer en grupp människor som kommit samman för att utforska ett nytt sätt att leva.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



UK Stenbäck. Hennes inre politiker vaknade på Ungdomens kyrkodagar. 20.2.2014 kl. 08:44

Johannes församling Stina Lindgård. Stina Lindgård från Borgå, tf kyrkoherde i Lappträsks svenska församling och Liljendals församling, söker tjänsten som kyrkoherde i Johannes församling. 17.2.2014 kl. 15:33

Bröllop Utö . Laura och Markus Hellsten visste redan tidigt att på deras bröllop är gemenskapen det viktigaste - därför ställde de till med ett lägerbröllop på Utö. 14.2.2014 kl. 16:22

Judas Åbo Svenska Teater Jesus Christ Superstar musikal. I dag har rockoperan Jesus Christ Superstar premiär på Åbo Svenska Teater. Vi har träffat Judas. 13.2.2014 kl. 08:00

samuel erikson. Huvudsyftet med militärtjänstgöringen är att tjäna fosterlandet, slår beväringspastor Samuel Erikson fast. Men de flesta lär sig också något om sig själva under tiden. Fast det ska erkännas: också Erikson räknar dagarna till hemförlovningen lika ivrigt som alla andra. 12.2.2014 kl. 00:00

nina wredlund. Det var i Esbo svenska församling som Nina Wredlund råkade ut för det sexuella ofredande hon berättat om i Västra Nyland. Nuvarande kyrkoherden i Esbo går nu ut och uppmanar personer som eventuellt råkat ut för samma sak att ta kontakt. 12.2.2014 kl. 12:00

döden. Då en nära anhörig går bort följer chock och sorg. I den situationen vill man inte ägna sig åt byråkrati, detektivarbete och släktfejder. Genom att ordna sina angelägenheter innan man dör kan de anhöriga undvika en del bekymmer. 11.2.2014 kl. 12:05

Margareta Puiras. En särskild arbetsgrupp ska under ledning av Margareta Puiras, stiftssekreterare för personalvård och utbildning, utarbeta ett handlingsprogram för personer som blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp i församlingsarbete. Det bestämde domkapitlet på sitt möte i fredags. På det här sättet ska församlingarnas beredskap att hantera sexuella trakasserier förstärkas. 11.2.2014 kl. 11:58

Karleby församling. Kaplan Jan Nygård är inte behörig att söka kyrkoherdetjänsten i Karleby svenska församling. Då Tuisku Winter återtagit sin ansökan innebär det att Per Stenberg är den enda sökande som är kvar. 7.2.2014 kl. 15:52

Ett uppdrag i församlingens missionsdirektion gav Kristina Örn i Närpes en nytändning i sin vandring med Gud. Hennes tro blev både starkare och mera betydelsefull. 7.2.2014 kl. 14:47

Sofia Torvalds. Kyrkpressenredaktören Sofia Torvalds har fått ett av Svenska litteratursällskapets pris för sin bok Hungrig. 5.2.2014 kl. 18:00

Göran Skytte. Likgiltighet, Jante och minoritetssammanhållning. KP:s Inkastare Göran Skytte efterlyste respons på varför en finlandssvensk tiger. Det krävdes tydligen en rikssvensk för att få svaren att börja välla in. 5.2.2014 kl. 10:18

KP. I februari ordnar Kyrkpressen skrivar- och fotokurser i Österbotten för att inspirera blivande redaktörer till nysatsningen med lokala Insidan. 5.2.2014 kl. 10:14

övergrepp. Nordiska biskopen Christian Alsted säger att metodistkyrkans interna utredning om de sexuella övergreppen lades ner för tidigt, och tar själv på sig ansvaret för att så skedde. 3.2.2014 kl. 14:56

I torsdags berättade Nina Wredlund i Västra Nyland hur en församlingsungdomsledare förgrep sig på henne för 35 år sedan. Biskopen stöder hennes krav på system för att anmäla trakasserier. 31.1.2014 kl. 19:11

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51