FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. De finska kyrkodagarna avslutades på söndagen med en skördefest på domkyrkotorget i Åbo. De närmare 200 evenemangen under kyrkodagarna samlade 75 000 besökare. 28.5.2007 kl. 00:00

Samhälle. KvinnoBanken ingår i Kyrkans Utlandshjälps temakampanj om Kvinnors rättigheter. Banken samlar in pengar för en fond, som finansierar bland annat mikrokrediter, yrkesutbildning, anskaffning av arbetsredskap och material för kvinnors företag i u-länder. 28.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar har skrivit en pingsthälsning till kyrkans medlemmar. 28.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Stiftsfullmäktige i Borgå stift samlas på tisdag i Jakobstad. På agendan denna gång står bland annat verksamhets- och ekonomiplan för åren 2008-2010. 28.5.2007 kl. 00:00

Världen. Samuel Kobia, Kyrkornas världsråds generalsekreterare, besöker inkommande vecka Estland och Lettland. 28.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. 267 Vägkyrkor öppnar sina dörrar i juni 26.5.2007 kl. 00:00

Världen. 28 människor i Beijing, Kina har fängslats för att ha satt igång en protest mot den kinesiska ettbarnspolicyn. 25.5.2007 kl. 00:00

Världen. Turkiska kyrkor har ännu en gång attackerats, rapporterar Martyrkyrkans Vänner. Den här gången drabbades städerna Izmit och Eskishehir. 25.5.2007 kl. 00:00

Kultur. På den nyöppnade sajten dendanskesalmebogonline.dk finns text och musik till 758 av de 791 psalmerna i den danska psalmboken. 25.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Under detta veckoslut arrangeras finska kyrkodagar i Åbo. Temat för dagarna är ”Pyhä yksinkertaisuus” (ungefär Heliga enkelhet). Genom diskussioner, teater, konserter och utställningar vill man granska den enkla och avskalade tron. 25.5.2007 kl. 00:00

Världen. Färre amerikaner omfattar en traditionell syn på Gud, visar en färsk undersökning som Barna Group har gjort. 24.5.2007 kl. 00:00

Världen. Aldrig tidigare har så få svenskar valt att döpa sina barn. Av de födda döptes under förra året 65 procent. Motsvarande siffra för tio år sedan var 78 procent. 24.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. Många brudpar vill säga ja 7 juli i år. 24.5.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Vi har hört skräckhistorier om läger med 30 konfirmander men bara två ledare. Bra hjälpledare avlastar de anställda samtidigt som de är förebilder för konfirmanderna, säger Daniel Björk. 24.5.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan räknar med att staten fortsätter att bidra till vården av Sveriges kyrkobyggnader. 23.5.2007 kl. 00:00

döden. Hur ska vi handskas med vår dödlighet? Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson har läst filosofen Torbjörn Tännsjös bok om vilken tröst filosofin har att erbjuda den människa som inte kan sluta att grubbla över det faktum att vi alla ska dö. 19.11.2015 kl. 11:42

äktenskapet. Kyrkan har en alltför tunn äktenskapsteologi, menar doktoranden Emma Audas. 19.11.2015 kl. 11:07

Janette Lagerroos har jobbat länge i kyrkan. Nu vill hon bli präst. 18.11.2015 kl. 10:31

Den 9 februari väljs nya ombud för kyrkomötet och stiftsfullmäktige. 16.11.2015 kl. 18:00

bildkonst. När bildkonsteleverna fick i uppdrag att måla antingen en dödssynd eller en dygd var det lätt att komma på idéer till synderna. Det var svårare att förstå dygderna. 13.11.2015 kl. 11:10