FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Samhälle. Finland motsätter sig förslag om att kyrka och stat inte bör vara sammankopplade. 27.6.2007 kl. 00:00

Världen. Föräldraskapet i Sverige fastställs på biologiska grunder. Det här vill den borgerliga alliansen ändra på, men kristdemokraterna säger nej. 27.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. Frun, katten och stugan kan man avbilda på sitt bankkort, men en ikon är inte okej. Gränsdragningen är svår när det gäller användningen av religiösa symboler på bank- och kreditkort. 26.6.2007 kl. 00:00

Världen. Enligt FN fanns det i slutet av 2006 9,9 miljoner flyktingar i världen. 26.6.2007 kl. 00:00

Världen. Över 130 representanter från olika kyrkor och kristna organisationer från sex olika kontinenter samlades på Kyrkornas världsråds konferens i Jordanien. 25.6.2007 kl. 00:00

Världen. Antalet gudstjänstbesökare i Sverige fortsätter att minska. 25.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. 20 gravstenar vältes omkull på Kalevakangas kyrkogård i Tammerfors under midsommarhelgen. 25.6.2007 kl. 00:00

Insändare. Det skrivs:-Inga tillägsresurser finns!-Vi höjer ändå skötarlönerna(alla välutbildade i social-, hälsovård-, humanistiska, mfl; och då kanske även de mindre utbildade och värkligt underbetalade får sin löneförhöjning), heter det. ... Får se.De starka facken tar 10% till. Regeringen avskaffar de mycket förmögnas skatter. Då tar väl pengarna slut!Att leva på ca 450 Euro per månad (folkpensionens grundel) som både ålders- och sjukpensionerer mycket ofta tvingas göra är inte rätt. Fastän de har lovats tom 20 Euro till i månaden, under den här regeringsperioden. Lev själv resten av ditt liv på den summan per månad, och se om du klarar det - vi talar alltså om Finland (och inte om delar av Afrika där prisnivån är betydligt lägre).Krister Lundsten 24.6.2007 kl. 15:04

Världen. Antalet personer som dyrkar nordiska gudar har fördubblats i Danmark sedan 2003. 24.6.2007 kl. 00:00

Världen. Inga stora förändringar i norska kyrkans statistik från 2006. 23.6.2007 kl. 00:00

Samhälle. På Baltic Sea Convention diskuteras aktuella frågor för Östersjöregionen. 22.6.2007 kl. 00:00

Världen. En gravkammare har hittats under golvet i Uppsala domkyrka. 21.6.2007 kl. 00:00

Världen. På 30 år har antalet unga som konfirmeras i Svenska kyrkan sjunkit från 80 till 35,6 procent. 21.6.2007 kl. 00:00

Kultur. Sommarens orgelkonserter trampar i Buxtehudes fotspår. 21.6.2007 kl. 00:00

Människa. Bernice Sundkvist läste aldrig teologi för att göra karriär. Ändå är hon nu den första kvinnliga professorn vid teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. 20.6.2007 kl. 00:00

religionsundervisning. 62 procent av finländarna är mycket eller rätt positiva till religionsundervisning i skolan. 21 procent är i sin tur mycket eller rätt kritiska. Det framgår i en undersökning som Kyrkans forskningscentral gjort. 18.12.2015 kl. 15:30

Stiftsekreteraren Virva Nyback är mycket glad över att domkapitlet valt att satsa på en organisationskonsult för att lösa problemen i Vanda svenska församling.– Konflikter sitter inte i väggarna, de går att lösa, säger hon. 17.12.2015 kl. 13:17

Bok. BOK. I sin nya roman väver Marianne Backlén samman livsberättelser från inte bara olika länder och kulturer men också olika tider. 18.12.2015 kl. 00:00

Finlands lucia. Vem identifierar du dig med i julevangeliet? Vi ställde frågan till Finlands lucia Sonja Lehto och luciakrönaren Hilkka Olkinuora. 17.12.2015 kl. 10:15

johanna almark mannila. Hon är kritisk till solistdyrkan och vill sudda ut gränsen mellan artist och publik. – För att inte ett enda korn ska falla mellan golvspringorna, säger kapellmästaren Johanna Almark Mannila. 16.12.2015 kl. 00:00