FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Teologi. Eva Gädda, Lucas Nylund och Iselin Strandvall vill jobba för en bättre Israelbild. 13.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Musikfestivalen JesusRock körde igång igår den 12 juli och pågår fram till söndagen den 15, i Kramfors i Sverige. 13.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Safari betyder ”resa” på swahili. Skribasafarin reser genom Borgå stift med diarrémedicin, burkhor och broschyrer i bagaget. Nu skall konfirmanderna få kläm på missionsarbete. 13.7.2007 kl. 00:00

Människa. – Med livet och döden är det som att färdas på sjöss. Har du en gång farit ut så hjälper det inte att vara rädd, säger Henry Mattson 12.7.2007 kl. 00:00

Världen. En häftig dragkamp om det katolska S:t Josefsklostret  pågår i Vitrysslands huvudstad Minsk, omtalar LogosMedia. 12.7.2007 kl. 00:00

Världen. Den internationella Kristliga föreningen av Unga Kvinnor (KFUK) har under sin världskonferens i Nairobi beslutat att behålla kristendomen som basis för förbundet. 11.7.2007 kl. 00:00

Världen. I det dokumentet som Vatikanens troskongregation publicerade på tisdagen framgår att de protestantiska samfunden enligt den katolska läran inte kan kallas för kyrkor. 11.7.2007 kl. 00:00

Världen. Gordon Brown, Storbritanniens nytillträdda premiärminister, har lämnat in ett lagförslag till parlamentet om att slopa premiärministerns roll vid utnämningsprocessen av biskopar i den anglikanska kyrkan. 11.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Rika och fattiga mår dåligt i konsumtionens grepp. 11.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Kronoby församling firar i år  400 år av levande församlingstradition och gemenskap. När församlingens anställda funderade på en jubileumsprodukt kom missionsansvarige diakonissan  Barbro Öst med förslaget om att göra en rese-ikon. 10.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Folkmissionen inledde sitt 40-årsjubileum med sommarfest i Ryttylä. 10.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Inför laestadianernas sommarmöte i Punsar bönehus kom ett bombhot som skriftligt gavs till Jakobstads Tidning. 10.7.2007 kl. 00:00

Människa. Från scenen ekar lovsången ut över torget. Kaffet är varmt och alla bullar har försetts med en liten flagga med texten ”Jesus älskar dig”. Kommer helsingforsarna att lyssna? 10.7.2007 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Att vara en nyhetsorienterad – för att inte säga nyhetsfixerad – konsument har sina sidor, inte minst då det gäller tekniska mojänger. 10.7.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 28/2008 För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten. 10.7.2007 kl. 00:00

Kläder. Finländarna slänger årligen bort 70 000 ton textiler. Kläddesignern Elin Sandholm vill få oss att älska kläderna i stället för att slänga bort dem. 15.1.2016 kl. 10:44

Petrus församling. Unga vuxna fattar beslut som ska hålla hela livet. Konferensen Disciple 16 vill visa att de inte behöver göra det ensamma. 15.1.2016 kl. 09:45

Under fältandakten sjunger beväringarna psalmen Räds ej bekänna Kristi namn om världen än det skyr. Bo-Greger Nygård försöker sjunga med men efter de två första raderna brister det för honom 15.1.2016 kl. 07:26

johanneskyrkan. En konsert till förmån för flyktingar och en ekumenisk afton står på programmet i Johannes församling i januari. 14.1.2016 kl. 15:05

Ann-Sofi Storbacka svarar på läsarfrågan om det går att byta församling om man inte trivs i den man hör till. 14.1.2016 kl. 14:48