FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Världen. Internationella konventet i Berlin ordnade för andra året i rad en fotbollsmatch mellan präster och imamer. 9.7.2007 kl. 00:00

Världen. Cristo Redentor röstades på lördagen fram till ett av världens sju nya underverk. 9.7.2007 kl. 00:00

Världen. Påven Benedictus XVI offentligjorde på lördagen en deklaration som ger större frihet för katolska församlingar att använda en traditionell latinsk mässa. 9.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kaplanen Vesa Pöyhtäri vid Karjasilta församling i Uleåborg vägrade förrätta en konfirmation tillsammans med en kvinnlig präst på söndagen. 9.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Förra helgen samlades missionssällskapet Budbärarna (SANSA) till sommarevenemang i Tammerfors. Tyngpunkten för diskussionerna låg på arbetet i Kina. 8.7.2007 kl. 00:00

Kultur. ”Jeg går i kirke” står det med vitt mot svart tyg på de underkläder dansken Christian Pedersen har lanserat. 7.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Biskop emeritus Erik Vikström kommer tre månader i höst att undervisa teologer på Makumira universitet i Tanzania. Hans hustru Kerstin Vikström som är lärare kommer att arbeta bland förskolebarn. 6.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Missionen har fått in stora kollekter under sommaren. På missionsdagarna i Jakobstad samlades hela 12 650 euro in. 6.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens läsare är allt nöjdare med tidningen, visar den senaste läsarundersökningen. 5.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Det har det fejats och polerats i dagar. Alla är uppklädda till tänderna. Varför skulle inte också kyrkan vara klädd till fest? 5.7.2007 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten på Kökar samlade över 300 besökare i helgen. Fokus för dagarna låg på miljön med bland annat miljöpanel och miljökonst på programmet. 5.7.2007 kl. 00:00

Människa. Skriftskolan slutade abrupt för den gotländska pojken. Först nu, vid 82 år ålder, har han blivit konfirmerad. 5.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Församlingarna i Jönköping i Sverige har gått samman och startat webbportalen www.jpod.se. På sidan kan man ladda ner undervisning och nattmöten från Jönköping till sin mp3-spelare. 4.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Fontana Media har fått en ny förlagsstyrelse. Bland de nya namnen finns styrelseproffset, dipl.ekon Lasse Koivu med långvarig erfarenhet från branschen. 3.7.2007 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans mediestiftelse har gett Peter Snickars understöd för att göra manuskript till en tv-dokumentär om Frank Mangs. 3.7.2007 kl. 00:00

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

När solen går i moln, framgången sinar och skulderna växer. Kan man tro då? Ja, menar Tommy Hellsten i sin nya bok. 7.1.2016 kl. 15:09

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

vitsen. I höst blev det tjugo år sedan Kyrkpressens första vits publicerades. Den var ett resultat av spontan brainstorming en sen kväll. 5.1.2016 kl. 00:00

eroa kirkosta. Kyrkan besparades från oväntade toppar i statistiken över utträden under 2015. I stället har förtroendet för kyrkan som institution stärkts bland finländarna. 4.1.2016 kl. 14:44