FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Samhälle. Forumet Religionernas Samarbete i Finland uppvaktade republikens president Tarja Halonen på FN:s barnkonventionsdag. 21.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. I dag är det en viktig dag för alla barn och unga då FN:s barnkonvention fyller 20 år. Dagen firas på olika sätt runtom i Finland genom olika tillställningar och genom att barn och vuxna ingår ”Överenskommet” – avtal. 20.11.2009 kl. 00:00

Kultur. I dag firar vi kyrkoårets sista helg, domsöndagen. Nästa söndag är kyrkans ”nyår". Hur fungerar kyrkoåret egentligen? 22.11.2009 kl. 00:00

Kultur. Sjö Sofia, doktor i religionsvetenskap, får forska för 17 000 euro. Temat är kyrka, tro och mening i modern nordisk film. 20.11.2009 kl. 00:00

Kultur. Den enda svenska sammansättningen bland Finska Missionssällskapets körer, Borgå stifts egen Furaha, firar 35 år på lördag. 20.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula tycker att kyrkan blivit vägvisare såväl i det finska samhället som internationellt. 19.11.2009 kl. 00:00

Människa. Seppo Häkkinen, biskopen i Sankt Michels stift, överväger att ställa sig till förfogande i ärkebiskopsvalet. 18.11.2009 kl. 00:00

Ledare. I mars för tio år sedan publicerade biskoparna ett gemensamt uttalande under rubriken ”Att dela med sig av det goda”. 19.11.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Ett vanligt talesätt är att säga att det är jämna plågor. Men mina erfarenheter säger att det inte alls är så. Egentligen är det tvärtom. 19.11.2009 kl. 00:00

Kultur. Fräls hårdrockare genom att skjuta dem. Sätten på vilka kristendomen framställs inom spelmediet är minst sagt varierande. 19.11.2009 kl. 00:00

Människa. Kyrkpressens chefredaktör Stig Kankkonen går i pension nästa år. 18.11.2009 kl. 00:00

Människa. Mat är på modet – och har alltid varit så. Vilka traditioner och värden förknippar du med mat? 19.11.2009 kl. 00:00

Människa. Professorn i dogmatik vid Helsingfors universitet, teologie doktor Miikka Ruokanen, har gett sitt samtycke till att ställa upp i ärkebiskopsvalet. 18.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Riksdagen har godkänt lagen om utvidgat söndagsöppet. Rösterna föll 107-53. 18.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Allt fler kvinnor prästvigs i Norden men många kommer inte högre upp i den kyrkliga hierarkin. 18.11.2009 kl. 00:00

prästvigd. Hon fick höra att hon har ett kall, men det kändes inte så. "Jag hade en längtan, men jag vågade inte lyssna på den." För en vecka sedan blev Maria Leppäkari den första kvinnan i ett lokalt kristet samfund i Jerusalem som vigdes till präst. 6.10.2019 kl. 22:22

prästvigning. I samband med söndagens högmässa i Domkyrkan i Borgå fick stiftet fyra nya präster då Sini Aschan, Jakob Edman, Laura Serell och Elefteria Apostolidou vigdes till tjänst av biskop Bo-Göran Åstrand. 6.10.2019 kl. 18:07

film. Predikanten Maria Åkerbloms person och öde fortsätter att fascinera finländarna, och nu återberättas bitar av hennes liv i filmen Marias paradis. 4.10.2019 kl. 16:16

poet. Hon ville rymma med en cirkus, bli präst, vara ökeneremit, bo i kloster. Men poeten Eva-Stina Byggmästars kall är att vara en outsider, att vara patient och inte psykolog. 3.10.2019 kl. 13:45

konfirmation. Om man inte blivit döpt som barn men ändå vill gå på konfirmandläger – hur gör man då? Det korta svaret på frågan är: anmäl dig till konfirmandundervisningen. 3.10.2019 kl. 10:39