FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. Björn Vikström vigs till biskop i Borgå på första advent. Under vigningen ställer ärkebiskopen fyra frågor till den nya biskopen.  17.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. En lycklig brudgum skänkte i helgen 2 000 euro till Jomala församling. Donationen går tlll diakoniföreningen som delar ut pengar på ansökan. 17.11.2009 kl. 00:00

Världen. Oroligheterna i Pakistan hotar stänga sjukhuset i Tank. Sjukhusets enda utländska personal är nu fysioterapeuten Jenni Haunia och kanadensaren Helen Khan. 17.11.2009 kl. 00:00

Människa. Biskop Eero Huovinen har meddelat domkapitlet i Helsingfors stift att han går i pension 1.9.2010 16.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Barn, föräldrar och barns rätt till det heliga, handlar det om i nästa veckas Andrum i Radio Vega. FN:s konvention om barnens rättigheter fyller 20 år fredagen den 20 november. 16.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Maata näkyvissä samlade över 10 000 unga i helgen. Influensarisken till trots var stämningen på topp i Åbo på Nordens största kristna ungdomsfestival. 16.11.2009 kl. 00:00

Människa. Stödgrupp på Facebook vill engagera uppställningen av kandidater i ärkebiskopsvalet. 16.11.2009 kl. 00:00

Världen. En bombattack mot ett somaliskt fredsmöte i Kyrkans Utlandshjälps regi har avvärjts av de somaliländska myndigheterna. Sju finländska medborgare fanns på plats vid mötet i Hargeisa. 15.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Biskopen i Lund menar att kyrkan har att lära av möbeljätten Ikea, rapporterar tv-kanalen Sydnytt. 14.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den internationella veckan ”Möte mellan kristna och muslimer”  tar sina första steg i Finland under tiden den 12 till 22 november. 13.11.2009 kl. 00:00

Ledare. För en dryg vecka sedan uppmanade Europadomstolen Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. Enligt domstolen kan krucifixen stöta barn som inte är kristna. 12.11.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. När jag var liten älskade jag att stå i rampljuset. Jag har ett levande minne av hur jag brukade ställa mig vid köttdisken i lokalbutiken och klämma i med ”Jungfru, jungfru skär” medan kassatanterna klappade takten. Klimaxen kom när jag belönades med en korvbit efter avslutat värv. 12.11.2009 kl. 00:00

Världen. Tvingas indianerna in till städerna kommer indiankulturen i Colombia att vara död om tjugo år. 12.11.2009 kl. 00:00

Människa. Mångsysslaren Krister Lillas kämpar för att höja barnarbetets status i församlingarna. 12.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Elvatusen ungdomar väntas till ”Maata näkyvissä”-festivalen i Åbo detta veckoslut. Stadens epidemiläkare vill att arrangörerna inhiberar hela tillställningen. Orsaken är svininfluensan. 12.11.2009 kl. 00:00

Studentskrivningar. "Ett L i franska eller ett A i matematik beskriver en enstaka prestation, men missar nästan allt det som är viktigt på riktigt." 3.10.2019 kl. 10:01

sparkrav. Ungdomarna i Matteus församling är djupt besvikna över församlingsrådets beslut att skära i ungdomsverksamheten. 3.10.2019 kl. 09:00

Helsingfors . Kan orden överbrygga vår ensamhet? Medan höstmörkret sänker sig över staden delar författarna Tua Forsström och Susanne Ringell tankar och texter om saknad, ensamhet och längtan. 1.10.2019 kl. 17:33

jakobstad. Jockum Krokfors är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Jakobstad. Ansökningstiden gick ut idag. 30.9.2019 kl. 15:16

biskopsvigning. Borgå domkyrka är fin, men det vackraste i kyrkan var ändå människorna, sa biskop Bo-Göran Åstrand efter biskopsvigningen i Borgå domkyrka 29.9.2019 kl. 18:31