FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



undersökning präster USA. En amerikansk undersökning visar att prästerna är den yrkesgrupp som är mest nöjda med sitt jobb. 29.11.2011 kl. 10:01

malenami bloggpris. Malena Björndahl från Karleby vill förgylla människors vardag. Hennes blogg Malenami är nominerad till Bloggpriset 2011. 28.11.2011 kl. 13:15

Det blir inget juridiskt efterspel från Närpesförsamlingarnas sida mot skogsbolagens kartellaffärer. Det beslöt gemensamma kyrkorådet på fredagskvällen. 25.11.2011 kl. 19:33

Närpes. UPM, Stora Enso och Metsäliitto drev en virkeskartell i i sju år. Närpesförsamlingarna hör till dem som sålt skog till bolagen. 25.11.2011 kl. 11:55

Hosianna advent . Den första söndagen i advent har bevarat sin ställning som en av de mest populära kyrkogångsdagarna. År 2007, när man senast gjorde upp nationell statistik över kyrkobesök, gick nästan 137 000 finländare till kyrkan för att sjunga Hosianna på första advent. 27.11.2011 kl. 09:00

advent radio vega julkalender. Under advent erbjuder medierna ett mångsidigt andligt program. 26.11.2011 kl. 09:00

samkönad vigsel Danmark. De flesta präster i danska folkkyrkan är för samkönade vigslar i kyrkan. Regeringens planer på lagändring delar ändå de danska biskoparna. 25.11.2011 kl. 15:35

riksdagen Bibeln. I dag öppnas en utställning som presenterar de böcker som citerats mest i riksdagen. 24.11.2011 kl. 14:27

julgryta frälsningsarmén. Frälsningsarméns traditionella julgryteinsamling är snart i gång igen. 24.11.2011 kl. 11:10

psalmer. Både den svensk- och den finskspråkiga psalmboken får tillägg som beräknas vara klara 2015. 24.11.2011 kl. 10:09

migration asylsökande. Migrationsverkets specialforskare är nu beredda att lyssna på sakkunniga om kristnas situation. 24.11.2011 kl. 09:00

julradion julmusik. Kanal Hoppets Julradio har samlat hundratusentals lyssnare varje år. Men svensk julradio på webben är nytt för i år. 23.11.2011 kl. 13:47

Martyrkyrkans vänner Egypten . Martyrkyrkans vänner (MKV) har undertecknat ett samarbetsavtal med den Evangeliska Alliansen i Egypten.   23.11.2011 kl. 13:01

presidentval niinistö. De flesta prästerna skulle rösta på Sauli Niinistö i presidentvalet, visar en enkät av Radio Dei. 23.11.2011 kl. 10:51

Henrik Perret Kyrkomöte präst. – Att vara präst är det värsta och det bästa som finns, säger Henrik Perret. 23.11.2011 kl. 09:00

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32