Om livet har trasslat ihop sig erbjuder kyrkan själavård som ett sätt att komma på fötter igen.

Kyrkan bryr sig om de trasiga

Att möta någon som har det svårt och hjälpa denne att komma på fötter igen är något som kyrkan prioriterar. KP ringde upp fem församlingar som alla svarade att de vid behov genast var beredda att ordna ett samtal.
3.3.2013 kl. 09:00
– Skuggorna blir ofta större än verkligheten, säger Grankulla svenska församlings kyrkoherde Ulrik Sandell.

– Som själavårdare kan och bör man kunna se helhetsbilden och försöka ta fram också de positiva sakerna.

Förlåtelse som centrum
Kyrkan har alltid gett själavård. När Paulus skriver till de olika församlingarna i den antika världen vill han att de ska stöda de svaga.
 
– Enligt den gamla definitionen handlar själavård, bikt, om syndabekännelse och avlösning, det vill säga syndernas förlåtelse, säger Ulrik Sandell.

Själavården har ändrat karaktär. Idag ligger fokus på att lyssna och stöda dem som behöver hjälp i livet.

– Det är inte ovanligt att själavårdaren har en terapiutbildning och arbetar mer målmedvetet och metodiskt än man gjorde tidigare. Det varierar.

Trots att det finns många likheter finns det en väsentlig skillnad mellan själavård och andra terapiformer, menar Sandell.

– Själavården kan likna vilken annan terapi som helst men har också dimensionen om Guds förlåtelse och kärlek.

En andlig längtan
Ulrik Sandell tror att tröskeln att ta kontakt med en själavårdare, till exempel en präst eller diakon, är ganska hög.

– Om tröskeln inte skulle kännas hög skulle tider för själavård bokas mycket mer än man gör i dag, säger han.

– Jag tror att det finns ett stort behov av själavård i vårt samhälle och att det är befriande att få tala med någon.

Sandell betonar att man inte behöver höra till kyrkan eller ens ha en personlig tro för att dra nytta av själavård.

– Om jag talar med någon som säger att han eller hon inte hör till kyrkan så brukar jag ta det i beaktande i självårdssamtalet.

Ulrik Sandell känner att det finns en andlig längtan hos människor fast de kanske inte söker sig till kyrkan.

– Man ska försöka vara lyhörd för de andliga behov som finns hos den man talar med.
 
– Varje samtal är unikt och specifikt och det finns inte ett visst mönster som man följer.

Sträng tystnadsplikt

Prästerna har den strängaste tystnadsplikten av alla. Till och med i en domstol tas det i beaktande att prästen har tystnadsplikt ifall han eller hon kallas in som vittne.

– Det beror på att det ska finnas en person som också en person som är misstänkt för brott kan anförtro sig åt utan att rätten blandar sig i, men det är ytterst sällan det faktiskt händer.
 
Man har någon gång för länge sedan kommit fram till att en präst är bäst lämpad för den här uppgiften och i ljuset av det här upplever Sandell att det inte är en alltför tung uppgift.

– Då är det mitt jobb och ansvar som präst att ta den rollen och låta lagen ta sin roll, säger han.

Däremot är det en annan sak om prästen sett något helt utanför det han blivit anförtrodd.

– I sådana fall har jag en skyldighet att anmäla ett brott, som vilken annan människa som helst, säger Sandell.

Själavård på webben

Jessica Högnabba arbetar på Kyrkostyrelsen med webben som ansvarsområde. Det finns också möjlighet till själavård på internet och kyrkan har olika forum med själavårdare som har jour. Dit kan människor också vända sig.

– Kyrkan har två olika forum i form av Facebook och Sluta panta, säger Högnabba.

– På Facebook har själavårdaren ett namn medan den som tagit kontakt är anonym. Det är främst tänkt som engångssamtal. Vi samarbetar med olika organisationer och hänvisar vidare till olika forum som nettipoliisi och Mannerheims barnskyddsförbund ifall en situation kräver det.

Sluta panta fungerar som ett chattforum där det också går att chatta som en grupp.

– Den finlandssvenska chatten är öppen fyra kvällar i veckan. Det är mellan tio och trettio personer som besöker Sluta panta varje kväll, berättar Högnabba.

–Till skillnad från Facebook har den här sajten återkommande besökare som gör att man kan bygga ett förhållande till personer på ett annat sätt, säger hon.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Johan Myrskog



Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

närståendevåld. Sara Mikanders jobb är att stöda personer som drabbats av närståendevåld eller sexuella övergrepp. – Jag har lärt mig att den som inte behöver hålla uppe en fasad mår ganska okej. 19.3.2021 kl. 15:04

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01