FOTO: Malin Aho

Biskopsmötet manar till enhet

Det kommer inte bara an på biskoparna att ta ansvar för kyrkans enhet. Både enskilda medlemmar och rörelser inom kyrkan har ett gemensamt ansvar att hålla ihop.
14.2.2013 kl. 15:40
Det framgår ur den mellanrapport som biskopsmötet gjort om kyrkans enhet. Rapporten är ett svar på den motion som elva ombud  under ledning av Anna-Mari Kaskinen gjorde till kyrkomötet i mars 2011.
Ombuden ville då att kyrkostyrelsen skulle grunda en arbetsgrupp där representanter för olika riktningar skulle samlas, diskutera och be för enheten inom kyrkan.

– För två år sedan gick debatten om parförhållanden het inom kyrkan, säger Anna-Mari Kaskinen.  Det var en tid av kontroverser och konfrontationer. Kyrkomötet hade nyss godkänt förbönen för samkönade par och vi hade valt ny ärkebiskop, ett val som föregåtts av debatt. Då kändes det som om man bara stred inom kyrkan.
Kyrkomötet konstaterade däremot att enhetsfrågan inte hör till kyrkostyrelsen utan till biskopsmötet.
 
– Biskopsmötet har diskuterat frågan under tre sessioner, säger biskopsmötets generalsekreterare Jyri Komulainen. I februari ifjol tillsattes en intern arbetsgrupp för ärendet.
 
I går offentliggjordes för första gången en kort mellanrapport om de tankar och förslag som biskoparnas arbetsgrupp kommit fram till.
 
–  Mellanrapportens budskap är en inbjudan till kyrkans medlemmar att ta kyrkans enhet i beaktande, säger Komulainen. Varje medlem har ansvar för enheten även om det yttersta ansvaret ligger hos biskoparna och kyrkoherdarna.

Målet en långsiktig process
Enligt Komulainen behöver det nödvändigtvis inte komma någon slutrapport även om man nu talar om en mellanrappport.

–  Det är en mellanrapport i det avseendet att arbetet inte tar slut i och med detta. Men avsikten är inte att skriva ännu en rapport utan att skapa en långsiktig process där biskopsmötet är en aktör.
Komulainen påpekar också att enheten bland de kristna var en fråga som både Jesus och Paulus prioriterade.

–  Spänningen mellan idealet och verkligheten syns redan i Nya testamentet, säger han. Jesus bad ju för att vi kristna ska vara ett liksom han och Fadern är ett. Vi ser i Apostlagärningarna och breven som Paulus skrev  att det fanns motsättningar redan i de första församlingarna. Vi lever fortfarmade i det spänningsfältet.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39