Markus Andersson är både lärare och präst men känner sig mest som en verkställande direktör. (foto: Nina Österholm)

Rektorn som vill tala tro

Rektor Markus Andersson medger att det ännu finns mycket jobb kvar när det gäller trivseln i de finländska skolorna. I hans skola är lärarna också kristna medvandrare och förebilder för sina elever. Och det är okej att tala om sin tro, ja, till och med att be en bön.
6.2.2013 kl. 11:00
Helsingin kristillinen koulu (Helsingfors kristna skola) har drygt 200 elever och en personal på cirka 30 personer.

– Det här är en vanlig skola i både första, andra och tredje hand. Vi är skola, skola, skola, säger rektor Markus Andersson. När allt fungerar fint är det bara ett plus att skolan dessutom är kristen.

För honom betyder den kristna inramningen att lärare, föräldrar och elever har en gemensam värdegrund att stöda vardagen på. Alla nya elever och deras föräldrar intervjuas.

– Inte för att kontrollera hur fromma de är utan för att se till att vi står på samma linje och drar åt samma håll.

Ibland vill ändå föräldrarna veta hur from rektorn själv är.

– Någon har frågat om jag blivit andedöpt men jag tycker inte att man kan mäta tro på det viset. Jesus är Jesus för mig, det tummar jag inte på. Men i övrigt är det ingen skillnad vilken kyrka eller vilket samfund du hör till eller hur stark din tro är just i dag. Det ska inte finnas några andliga trösklar till vår skola.

De flesta elever är lutheraner men också andra samfund finns representerade. 30 procent av eleverna är invandrare.

– Vi har elever med alla sorters bakgrund men det är definitivt ingen elitskola fast den är privat. Vi tar emot alla, en hel del elever som haft problem med exempelvis mobbning kommer till oss.

Kunskap och rättesnöre
Morgonsamling med kristet innehåll, bordsbön och julkyrka är förstås okej i en kristen skola. Utöver det har alla årskurser en extra timme religionsundervisning i veckan. Diskussioner om tro är också vanliga på alla årskurser.

– I en vanlig skola får läraren inte tala om sin egen tro ifall inte eleven själv frågar något. Här pratar vi däremot mycket, särskilt med tonåringarna. Någon elev kan komma från ett rätt strängt hem och då försöker vi erbjuda en öppen diskussionsmiljö för tro och tvivel i skolan. Ibland känns det visserligen som om inga ord biter. Senare har jag ändå hört att våra diskussioner haft betydelse. Det gäller att vara uthållig trots att man kanske möter ett stenansikte.

Andersson tror också att de kristna värderingarna kan vara ett konkret stöd för eleverna.

– Det finns så mycket att välja mellan i dag, så många olika sätt att leva på. Kristendomen erbjuder ett rättesnöre att ta fasta på.
De vuxna på skolan är utöver lärare och diskussionsplank också kristna förebilder för sina elever.

– Men framför allt är vi medmänniskor. Vi går med eleverna och stöder och uppmuntrar dem. Det är viktigt att berömma barnen och påminna dem om att det finns en plats för dem, också fast de kanske inte har bara tior på betyget. När föräldrarna oroar sig över vad det ska bli av deras barn så är det bra att veta att Gud har en plan för alla.
Men alla gör också fel på vägen och den kristna skolans elever är inga änglar per automatik.

– Det är oftast lite oroligare på hösten, mera dumheter som också jag får ta tag i. Men i en liten skola är det också lättare att reda upp saker och ting genast.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Nina Österholm



pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57