Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Till snälla barn … och andra

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också.
23.12.2012 kl. 09:00
En av de många ingredienserna till det som utvecklades till den rödklädda, fryntliga paketutdelaren i december finns i det historiska Kappadocien. Det var här kyrkofäderna tänkte högt och stort under de första kristna århundradena. Här verkade också Sankt Nikolaus, ärkebiskop av Myra, cirka 280–343 e.Kr.

Gav Arius stryk …

Med tiden har helgonet Nikolaus historia smyckats ut med detaljer som får läggas på legendernas konto. En av de mindre helgonlika skildringarna – och därför kanske rentav sann – handlar om hur sinnet rann på honom under kyrkomötet i Nicea år 325. Den stora striden vid mötet gällde Arius teologi, arianismen. Arius förkastade läran om Jesu gudomlighet och förklarades senare som irrlärare av kyrkofäderna. Hur den stora lärostriden slutade syns i den trosbekännelse som läses i hela kristenheten. Men under argumentationen i Nicea lär Nikolaus ha blivit så ursinnig över Arius tal att han gick fram och gav honom en örfil.

… och fattiga gåvor
Men han hade också en annan sida, den som så småningom leder till julgubbespåret. Sankt Nikolaus var de fattigas, nödlidandes och barnens särskilda beskyddare. Helgonlegenderna kring honom är många och handlar om hur han i olika situationer i hemlighet hjälpte dem som hade det svårt. En av berättelserna är den om en from fattig man med tre döttrar. Liksom än i dag i många Medelhavsländer var det viktigt att föräldrar med en giftasmogen dotter hade en hemgift att erbjuda potentiella friare. Annars blev det inget gifte – och eftersom arbetande ensamstående kvinnor var ett okänt begrepp hotade en framtid som prostituerad de ogifta.
Sankt Nikolaus smög fram till den fattiga mannens hus varje år när en av hans flickor kom i giftasåldern och slängde in en skinnpåse med guld genom dörren för att rädda henne. Fadern försökte lurpassa på den okände välgöraren vid dörren när det var den tredje dotterns tur. Då klättrade Nikolaus upp på taket och kastade ner skinnpåsen genom skorstenen i stället. Den hamnade i den yngsta dotterns yllesocka, som hon hade hängt på tork vid spisen.
Låter det bekant? Ja, åtminstone för de amerikanska barnen, som gärna och förväntansfullt hänger sina stockings vid öppna spisen på julafton.
Med pirater till Italien
Det historiska biskopssätet Myra där Nikolaus verkade och dog kallas i dag Demre, och som ligger väster om Antalya. Det hör till de områden som drabbades av den traumatiska stora folkutväxlingen mellan Grekland och Turkiet år 1920. Regionen hade en stor grekisk befolkning som tvingades lämna sina hem. Kvar blev övergivna byar, spökstaden Kava och Sankt Nikolaus grav. Också den är tom. År 1087 räddades hans reliker undan oroligheterna i Bysans av köpmän som seglade dem till Bari i sydvästra Italien. En del versioner kallar sjömännen pirater – och skillnaden var kanske inte så stor hur det än var. Kanske som ett resultat av färden är Sankt Nikolaus också tjuvarnas och sjöfararnas skyddshelgon. I Bari vördas hans reliker högt av såväl ortodoxa som katoliker, som vardera har kyrkor i anslutning till dem. Många vallfärdar dit, särskilt den 6 december som är helgonets högtidsdag. För några år sedan gjordes det en analys av kvarlevorna. Enligt den var Sankt Nikolaus knappt 150 cm lång, med bruten näsa.
Gåvorna gjorde succén
Betoningen av Sankt Nikolaus anspråkslösa givmildhet gjorde att han blev ett folkkärt helgon, särskilt i det katolska Albanien där han kallas Shen ’Kollin och ett uttryck lyder Pasha Shejnti Shen’Kollin! (ung. Vid Helige Sankt Nikolaus!). Han är flera länders skyddshelgon, bland annat Rysslands. Dessutom har en mängd olika yrkesgrupper tagit honom till sitt hjärta – bland dem pantlånarna vilket ter sig som en pikant ödets ironi ur dagens perspektiv, eftersom han också råkar vara ett av Greklands särskilda skyddshelgon.

Läs mer om Sankt Nikolaus i papperstidningen nr 51-52!

May Wikström
(Illustration: Malin Aho)



anvisningar. Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. 8.5.2020 kl. 14:53

faderskap. När pandemin slog till började Karstein Volle teckna en serie om sitt liv. Den handlade om en pojke som miste sin mamma i cancer, och växte upp till en vuxen man som saknar sin pappa oerhört. Den handlade om avund, men också om att klara av svåra saker utan att bli rädd eller bitter. 8.5.2020 kl. 14:34

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31