Ljusare men ojämnare församlingsekonomi

Kyrkostyrelsen redovisar fjolårets ekonomiska resultat ute i församlingarna. För många ser det bättre ut - men skillnaderna är stora.
20.8.2012 kl. 21:53
Av totalt 311 församlingsekonomierna uppvisade ca en fjärdedel,  74 st, ett negativt årsbidrag år 2011. Motsvarande antal året innan var 47 fler. I de här församlingarna översteg kostnaderna intäkterna.

Den ekonomiska polariseringen fortsätter. Svaga församlingsekonomier blir ännu svagare. De största har som regel lyckats hålla sin ekonomi på plus.

Församlingarnas sammanlagda resultat för räkenskapsperioden steg till sex miljoner euro jämfört med två miljoner året innan. År 2009 var räkenskapsperiodens resultat  24 miljoner. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i 150 församlingar, ett år tidigare var motsvarande tal 197.

Skatteintäkterna ökade
Församlingarna fick in sammanlagt 857 miljoner euro jämfört med 842 miljoner år 2010. Tillväxten var 1,8 procent. Nästan i en fjärdedel av församlingarna sjönk intäkterna från kyrkoskatten. Ca 80 procent av församlingarnas intäkter bestod av skatteintäkter. 
I medeltal fick en församling in 205 euro per församlingsmedlem i skatt, ca 5 euro mer än året innan. I 43 församling sjönk skatteintäkterna per församlingsmedlem, vilket är betydligt färre än 2010, då motsvarande tal var 228.

Den lägsta kyrkoskattesatsen på 1,0 procent hade man i samfälligheterna i huvudstadsregionen och i Åbo och i S:t Karins kyrkliga samfällighet. Nio församlingar hade den högsta skattesatsen på 2,0 procent. Den vägda inkomstskatteprocenten var i medeltal 1,33 procent i hela kyrkan.
Mer intäkter från samfundsskatten
Församlingarnas andel av intäkterna från samfundsskatten var 133 miljoner jämfört med 112 miljoner året innan. Tillväxten berodde dels på att utdelningen steg och dels på att företagen gjorde större vinster. Församlingarna får en del av samfundsskatten eftersom de har lagstadgad skyldighet att ordna med gravplats för alla medborgare, sköta uppgifter som berör folkbokföring och det nationella kulturarvet. Kostnaderna för att sköta de här uppgifterna var 137 miljoner euro.
Kyrklig Tidningstjänst



BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42