Var finns Robin Hood?

Borde inte de rika ge till de fattiga också i kyrkan? Något måste göras åt kyrkans utjämningssystem.
27.4.2012 kl. 15:16
Stora församlingar med många välbeställda löntagare bland medlemmarna har råd att göra mycket som är både roligt och kostar pengar. De kan ordna fina konserter och kulturevenemang, de kan bjuda sina förtroendevalda på resor, de kan ordna gudstjänster med trevlig servering för många olika grupper i församlingen, från pensionärer till ungdomar.
Sen finns det församlingar där ungdomsverksamhetens årsbudget är 16 euro. Det räcker till ungefär en kaffe-med-bulle-servering.
Livet är inte rättvist. Det vet vi alla. Den som flyttar ut på landet förstår kanske att en högre kommunal- eller kyrkoskatt är det pris han eller hon betalar för att få bo i ett stort, billigt hus med trädgård och skog runtomkring. Fram till en viss punkt kan vi leva med att verkligheten är annorlunda på landet än i stan. Men ändå känns det märkligt att kyrkan har valt att gå in för ett så ojämlikt utjämningssystem.

Låt oss tänka att alla församlingar skulle bära upp 1 procent i kyrkoskatt. År 2010 skulle de fattigaste ha fått 87 euro per medlem i skatteinkomster. Helsingfors kyrkliga samfällighet fick 212 euro per medlem. Inte ens om den fattiga församlingen höjer skatteöret till det dubbla får den lika mycket pengar som samfälligheten i Helsingfors.
– Det borde ju utjämnas så att de rika betalar till de fattiga. Vad de rika församlingarna är rädda för är att de tvingas höja på kyrkoskatten och att folk börjar rösta med fötterna, säger Kari Harju, ekonomichef i Kronoby kyrkliga samfälldhet.
Han bestämde sig för att analysera den lutherska kyrkans 323 församlingar med hjälp av ett datahanteringsprogram. Resultatet blev – om vi förenklar det starkt – att de billigaste och mest välskötta församlingarna är små församlingar. Men de församlingar som sköts sämst och har höga kostnader per medlem är också små.

Läs mer i veckans Kyrkpressen (18/2012)!


Sofia Torvalds



Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00