Sällskapet har stärkt sitt kyrkliga arbete i Asien. I Kambodja uppstod för ett par år sedan en liten, men aktiv luthersk kyrka, som tills vidare har två församlingar.

Underskott i FMS ekonomi för andra året i rad

I takt med att församlingarnas ekonomiska situation blir sämre försämras också Finska Missionssällskapets ekonomiska läge.
11.4.2012 kl. 09:16
Till Finska Missionssällskapets verksamhet användes ifjol 29,5 miljoner euro, vilket var 1,6 miljoner mindre än året innan. Verksamhetsintäkterna uppgick till 28,0 miljoner euro, vilket likaså var en minskning med 1,6 miljoner euro jämfört med året innan. Till arbete utomlands användes ifjol 21,1 miljoner euro (året innan 22,6), vilket är 71 procent av alla kostnader. Mest stöd styrdes till Östafrika och Mekongområdet.

Tyngdpunkter i sällskapets arbete utomlands var att stärka arbetet bland dem som står utanför kyrkorna, minska fattigdomen och arbeta för rättvisa i samhället.
– Den relativa andelen förkunnelsearbete bland dem som står utanför kyrkan har utökats i budgeten för utrikesarbetet. Tyngdpunkten i det kyrkliga arbetet har förskjutits från Afrika till Asien, där de centrala områdena är området kring Mekongfloden, Nepal och Kina. Under årets lopp skapades strukturer för att stärka kyrkornas förkunnelsearbete i Kambodja och Nepal. I Östafrika och Västafrika, där sällskapet har arbetat länge, har resurser överförts till områden där kyrkans närvaro är svag, berättar direktören för utrikesarbetet Rolf Steffansson.

Kostnaderna för inrikesarbetet var 6,0 (6,1) miljoner euro. I Finland driver sällskapet bland annat missionsbyråer ute i stiften och svarar för lönekostnaderna för stiftens missionssekreterare, som arbetar i anslutning till domkapitlen. Utöver det regionala arbetet inbegriper verksamheten i Finland utbildning, kommunikation och medelanskaffning. Till den allmänna förvaltningen, ekonomiförvaltningen och personalförvaltningen användes 2,5 miljoner.
Största delen av understödsintäkterna från församlingarna
För finansieringen av verksamheten erhölls i understödsintäkter 19,4 miljoner (året innan 19,7), utvecklingssamarbetsstöd från utrikesministeriet 7,0 miljoner (7,6), intäkter av investerings- och finansieringsverksamhet 0,9 miljoner (1,0) och övriga intäkter av utrikesarbetet 0,6 miljoner (1,4).  
– Underskottet i bokslutet var 0,3 miljoner, men i intäkterna ingår 1,3 miljoner i tillfällig inkomst av försäljningen av egendomsobjekt, så de löpande intäkterna räckte inte till för att finansiera verksamheten, säger ekonomidirektör Lauri Haavisto.
– Vår ekonomiska situation är ganska svår. Kostnaderna för verksamheten i Finland hölls tack vare sparåtgärder på samma nivå som året innan men trenden är klart nedåtgående i både budgeten för detta år och i de ekonomiska ramarna för nästa år. I utrikesarbetet strävar vi ändå efter att undvika nedskärningar i de arbetsformer som enligt vår verksamhetsidé är de allra viktigaste. Målet är balans i det ekonomiska läget senast 2014. Mycket beror på hur ekonomin och verksamheten i församlingarna utvecklas, eftersom över 70 procent av vårt understöd kommer från församlingarna.

Av understödsintäkterna uppgick församlingarnas budgetanslag till 9,7 miljoner, dvs. ungefär lika mycket som även året innan. I verksamhetsunderstöd från församlingar och medlemsorganisationer samt kollektinkomster fick sällskapet 5,0 miljoner euro (5,1), i testaments-, insamlings- och andra donationsintäkter 4,7 (4,9).
Finska Missionssällskapet



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Nytt från domkapitlets sammanträde 10 april 2025. 11.4.2025 kl. 10:56