Gemenskap.

Vi kan göra det till en nattvard tillsammans

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00
Jag är väldigt glad över att Jesus instiftade nattvarden. Att det var en måltid som han delade med sina lärjungar den sista kvällen och som blivit en symbol för gemenskap.
När jag pilgrimsvandrade genom Spanien förra sommaren åt jag ett antal kollektiva middagar med alla gäster på härbärgena där jag bodde. På något ställe kände jag ingen av gästerna från förr. Trots att de kom från en annan kultur och kanske hade annan religiös bakgrund än jag kände jag stark gemenskap med dem. Oberoende av vad vi hade bakom oss var vårt ”här och nu” detsamma, det som vi hade gemensamt.

Jesus valde inte ut sina lärjungar med tanke på att de skulle vara så lika som möjligt. Annars hade han väl inte kallat fiskare och tullindrivare och vad allt de sysslade med. Och när han kallade dem med orden ”följ mig” handlade det inte om att lärjungarna skulle gå bakom honom och vara observatörer. Titta på vad han gjorde, alltid på avstånd. Nej, Jesus kallade lärjungarna att leva i gemenskap med honom. Liksom han kallar alla människor.
Det är lättare att umgås och ha en gemenskap om man kan tänka i samma banor. Samtidigt kommer människorna att utvecklas ifall det finns en brokig skara personligheter, vi överlappar varandras brister. I en gemenskap kan man också förändras, liksom lärjungarna förändrades radikalt. De lärde sig genom gemenskapen med Jesus och fortsatte att predika, bota och missionera också efter att Jesus lämnat dem.

Men gemenskapens påverkan på individen är inte alltid positiv. Många mobbningsoffer är offer för negativt gruppbeteende. Grupptrycket, påtryckningar från starka ledare och sökandet efter bekräftelse skapar behovet att hävda sig – vilket man gör på någon annans bekostnad. Det är ett negativt gruppbeteende som så småningom kommer att äta upp individen. Hon sitter kvar i gamla mönster. Det är de mönstren som den dynamiska gemenskapen, med grunden i växelverkan, bryter.

”De troendes gemenskap” är ett ganska luddigt begrepp. Visst, man hör till en grupp som tror på samma Gud. Men att vi skulle känna konkret gemenskap – med tillit, trygghet, närhet och allt annat – med alla kristna är ibland svårt. För det behövs känsla.
Jo, människan är en varelse som inte klarar sig på en filosofisk och teoretisk gemenskap utan behöver en personlig gemenskap med andra människor. Jag har upplevt cellgruppen som en genuin gemenskap där de troendes gemenskap blir något konkret. Jag tror att en fungerande cellgrupp kan svara på det sociala behov som vi har, den kan ge tillhörighet, trygghet och närhet. Den uppmuntrar till tillit och till att växa som människa. I en cellgrupp jag varit med i började vi kvällen med att äta tillsammans. Ibland var bordsbönen så kort som ”tack för maten, Amen” men ändå kände jag att måltiden var en nattvard. Det var enbart på grund av Jesus som vi samlades, och han visade att måltidsgemenskapen är meningsfull.
Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. Om vi så dricker te eller äter bacon kan vi göra det till en nattvard om vi gör det tillsammans.

Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.
Andreas Andersson



Människa. På Församlingsförbundets Orka-glögg i Kristinestad talade familjeterapeuten Maija-Liisa Byskata i torsdags. Många ljus var tända i gamla prästgården och kvällens tema intresserade aktiva deltagare. 12.12.2008 kl. 00:00

Kultur. Camilla Cederholm har komponerat solo- och körsånger sedan början av 1990-talet. Ett axplock av dessa finns samlat i sånghäftet Spegelbild – Sånger mitt i livet. 12.12.2008 kl. 00:00

Människa. – Man kan inte blicka tillbaka alltför mycket i det här arbetet, då blir det svårt, säger Eva Walder-Brundin. 11.12.2008 kl. 00:00

Samhälle. Julen är givandets tid. Den gemensamma nämnaren för många av årets julinsamlingar är aidsarbete.  11.12.2008 kl. 00:00

Nina Österholm. Jag har ärvt otålighet av min pappa. I bästa samförstånd öppnade vi alla luckorna i julkalendern redan första dagen. 11.12.2008 kl. 00:00

Kultur. Finlands mest omfattande utställning med kristen konst har öppnats vid Lapinlahti konstmuseum i norra Savolax. 11.12.2008 kl. 00:00

Ledare. Avsikten med så kallade upphandlingsavtal är att få optimal valuta för pengarna, alltså bästa tänkbara produkt till bästa tänkbara pris. I praktiken är det frågan om att till lägsta pris få den service eller de varor beställaren vill ha. Beställaren konkurrensutsätter med andra ord leverantörerna. 11.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Pastor Kenneth Grönroos har tilldelats titeln församlingsråd av republikens president. Han torde vara en av de första inom de svenskspråkiga frikyrkorna i Finland som fått titeln. 10.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Det är hundra år sedan kyrkomötet fattade beslut om att biskopsmötet blir ett officiellt organ. Heikki-Tapio Nieminen har skrivit biskopsmötets historik. 10.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Domprosten är beredd att flytta, men rådet vill utreda mera. 10.12.2008 kl. 00:00

Världen. Inför julen satsar de amerikanska humanisternas organisation American Humanist Association stort. 9.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. På vintern när verksamheten är lugnare på Pörkenäs lägergård rycker talkogänget in. 9.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den ryska ortodoxa kyrkans ledare, partriark Aleksij II, har avlidit. 8.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stifts domprost Mats Lindgård vigdes till tjänst på söndagen. 8.12.2008 kl. 00:00

Människa. – Det är fint att vi får vara självständiga, säger Jenna Vierinen, femton år. 6.12.2008 kl. 00:00

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05