Semester - budet om det goda livet

Ledare. 21.7.2011 kl. 00:00

För över sjuttio år sedan fick finländarna rätt enligt lag till mellan fem och tolv dagar semester. År 1971 infördes fyra veckors semester.
I dag ligger Finland och Frankrike i täten i i-ländernas tio i topp med trettio dagar betald semester – som de i regel också med glädje tar ut, bör påpekas. Semestervägrare vinner ingen goodwill hos oss, vare sig bland familj, kolleger, arbetsgivare eller övervakande myndigheter.

Lagstiftning väger tungt. Men det gör också attityder. Det här är en viktig poäng. I Japan är det en hederssak att sätta jobbet i främsta rummet på relationsskalan, trots att japanerna har rätt till 20 dagars betald semester. Att vara borta från jobbet för länge väcker negativ respons.
Värre ändå är som känt USA. Landet torde vara det enda i den rika delen av världen utan lagstadgad semester.  Den ledighet man trots allt får, kommer ofta med förbehåll från arbetsgivaren. Vissa företag ogillar att arbetstagarna håller mer än en vecka ledigt i ett sträck. Andra kräver att de anställda – också på semestern – ska svara i jobbtelefon och kolla sin e-post.

Visst erbjuder de flesta företag sina anställda semester, för att ha ett lockbete som attraherar kunnig personal. Men att ta semester – eller snarare att låta bli att ta ut semester – har blivit en merit i den knivskarpa kapplöpningen om en personlig god karriär. Den andan odlar arbetsgivarna ofta jämsides med erbjudandet om ledighet. Bara 57 procent av genomsnitts­amerikanerna tar ut all den semester de kunde få, i jämförelse med närmare nittio procent av fransmännen, enligt en studie av Reuters/Ipsos.

Naturligtvis bränner många ut sig. En av de organisationer som kämpar för ett hälsosammare arbetsklimat heter Take Back Your Time (Återerövra din tid). Den konstaterar att USA trots sin arbetsfixering bara ligger på fjärde plats i en av listorna över de konkurrenskraftigaste ekonomierna i världen – medan Sverige med sin betalda femveckorssemester kvalar in som tvåa.
Orsaken bottnar inte bara i arbetsgivarens praxis och önskemål utan också i tankemönstren, både hos arbetstagarna och deras omgivning. De är rädda för att inte verka tillräckligt hängivna i jobbet. Alternativt kan de vara rädda för det som hopats på skrivbordet medan de varit borta.

Men finns det djupare, mer filosofiska orsaker? Amerikanska CNN har lagom till semestertiden plockat upp temat och jämför de europeiska långsemesterfolken och amerikanernas No Vacation Nation (Landet utan semester). En amerikansk lyckoforskare vid namn Adam Okulicz finner i sin studie att amerikaner maximerar sin lycka genom att jobba medan européer söker lyckan i fritiden.
CNN drar slutsatsen: Alltså kan tanken på en lång semester vara skrämmande, orealistisk och rentav otänkbar för en amerikan – trots att det gynnar både hälsa och produktivitet. Lång frånvaro från jobbet = olycka.
Det är intressant att kulturer som i många avseenden har liknande värdegrund och delvis gemensam historia kan skilja sig så markant i sin hållning till vad som kännetecknar det goda livet.

I decennier har semester varit en självklarhet i vårt arbetsliv. I samma takt som effektivitetstänkandet har tänjt, har vilodagen också gjort det och i bästa fall gett oss en årsvila som ger oss kraft att gå vidare. Den är något att tacksamt bevara och bevaka i en globaliserad värld, där effektivitetshajarna gärna naggar den självklarheten.
Därför finns det ett uns av helighet över semestern. Det kunde vara värt sitt eget ledighetsbud: ”Helga din semester, så som du ock helgar andras.”
May Wikström



HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41