Missionär av födsel och ohejdad vana

Människa. Olle Eriksson fanns på de sydafrikanska myndigheternas svarta lista under Namibias självständighetskamp. Han påstods ”ha en vit hud men ett svart hjärta” och tog det som en komplimang.
7.7.2011 kl. 00:00

Marina Wiik

I Afrika var Olle Eriksson i tjänst i stort sett dygnet runt. Både dignitärer och vanliga resande gästade familjens hem i Oniipa i norra Namibia.

Olle Eriksson har bott i Finland, Namibia och Genève, haft en mängd olika uppgifter och sett rakt in i en gevärspipa. ”Den vita afrikanen” fyller snart 70 men har inga planer på att vila på lagrarna.

– Jag vill dö med stövlarna på. Min pappa blev inte ens 60, så jag känner redan att jag lever på bonustid.

För några år sedan grundade han en resebyrå som ordnar gruppresor till södra Afrika. Hittills har han haft över tusen kunder.

– Det hjälper mig att hålla kontakt med mina rötter. Dessutom får jag resa till Afrika några gånger om året, på andras bekostnad dessutom, säger han och ler lite spjuveraktigt.

Missionskritik slår fel

Olle Eriksson poängterar att det fortfarande behövs missionärer som stannar flera år på sin destinationsort.

– Man måste utveckla en förståelse för lokalsamhället för att kunna etablera personliga kontakter.

Under Erikssons tid på missionsfältet var missionären en mångsysslare som sägs som expert inom vitt skilda områden. I dag är uppgifterna mer specialiserade, men grunduppgiften är den samma: att förmedla budskapet om Guds kärlek och den försoning som Kristus gett oss.

– Mission brukar kritiseras, men faktum är att den västerländska kulturen ändå hade nått Afrika förr eller senare, säger han.

Han påpekar att kristendomen fått en del gamla afrikanska seder och bruk att stryka på foten, men att det finns betydligt värre västerländska influenser.

– Nu lever också afrikaner i ett mera laglöst samhälle, dricker CocaCola och ser på amerikanska såpor. Den kristna kulturen skyddar människor från ett och annat, men kristendomens ”frihet” kan också nyttjas fel.

Läs hela profilintervjun med Olle Eriksson i Kyrkpressen 27/2011.

Marina Wiik



emelie sund. Vill beröra på scen och utmanas intellektuellt. När Emelie Sund får välja mellan studier och artistkarriär väljer hon både och. 22.6.2016 kl. 09:00

christoffer perret. Vad händer med Lekholmen? Hur många anställda måste sluta? Vi har bett vice ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors att kommentera sju punkter. 21.6.2016 kl. 13:07

slef. SLEF:s styrelse har utnämnt en ny ledare för verksamheten i Finland. Också ungdomsverksamheten får en ny ansvarig. 21.6.2016 kl. 13:00

BorgÃ¥ stift. Domkapitlet i Borgå stift valde ny sekreterare för församlingsdiakoni. I augusti väljs prästassessorer till domkapitlet. 20.6.2016 kl. 16:17

Helsingfors. Kyrkoherden på Drumsö fick Helsingforsmedaljen som erkännande för arbetet med asylsökande. 20.6.2016 kl. 16:39

berghälls församling. 78 personer sökte en tjänst i Berghälls finska församling. Det ekonomiska läget är en orsak till rusningen. 20.6.2016 kl. 16:27

slef. Evangeliföreningens årsfest blir den första svenskspråkiga samlingen i Lutherkyrkan på mer än trettio år. 17.6.2016 kl. 16:04

musik. Nu introduceras ett nytt koncept i Borgå stift: musikutbildningsdagar. Här förenas proffs och amatörer i ett samarbete som ska inspirera till nya vindar i musiklivet ute i församlingarna. 16.6.2016 kl. 11:19

laestadianism. De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare. 16.6.2016 kl. 10:54

tjära. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

Östnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00