"Klyftorna måste minska"

Samhälle. Den av ärkebiskop Kari Mäkinen sammankallade Fattigdomsgruppen kräver att välfärds- och hälsoklyftorna minskas under nästa regeringsperiod. 26.4.2011 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Fattigdomsgruppen presenterade sina mål för regeringsprogrammet vid en presskonferens i Helsingfors på tisdagen. Fattigdomsgruppen föreslår att det i nästa regeringsprogram skrivs in att ”regeringen vill minska välfärds- och hälsoklyftorna mellan finländarna genom att förbättra de svagaste gruppernas handlingsförmåga och sysselsättnings- och utkomstmöjligheter och främja delaktigheten i samhället. Välmående medborgare är det finländska samhällets viktigaste resurs.” 

Fattigdomsgruppen var enig om att lösningen inte är en särskild fattigdomspolitik utan en samhällspolitik som rör alla och som främjar alla medborgares välmåga, och fäster speciell uppmärksamhet vid välmågan, hälsan och delaktigheten hos de människor som inte fått dra nytta av samhällets och den ekonomiska utvecklingens möjligheter. Politiken ska utvärderas utgående från den fjärdedel som har klarat sig allra sämst.
 
I sina mål för regeringsprogrammet betonar fattigdomsgruppen åtgärder för att förebygga social utestängning av unga och arbetslösa, för att förbättra grundskyddet och medborgarverksamheten, och för att minska alkoholskadorna.
 
För att hindra social utestängning bland unga föreslår fattigdomsgruppen bland annat att alla unga som avslutat sin grundutbildning ska ha tillgång till utbildning. Sysselsättningsmöjligheterna ska förbättras bland annat genom en satsning på arbets- och näringsbyråerna, och klarläggande av arbets- och ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter. Enligt fattigdomsgruppens förslag kan alkoholskadorna minskas bland annat genom förnyad lagstiftning om alkoholens tillgänglighet, pris och alkoholreklam. Gruppen föreslår också att utkomst- och grundskyddet stärks genom att det prioriteras framom utkomststödet.
 
Undertecknare är fattigdomsgruppens ordförande, ärkebiskop Kari Mäkinen, ordföranden för Finlands Arbetslösas Samarbetsorganisation – TVY, Lea Karjalainen, ordföranden för Finlands Fackförbunds Centralorganisations (FFC), Lauri Lyly, ordföranden för Tjänstemannaorganisationen STTK, Mikko Mäenpää, Kommunförbundets vd Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma, Finlands Näringsliv EK:s vd Mikko Pukkinen, Centralförbundet för Socialskydd och Hälsa rf:s verksamhetsledare, Riitta Särkelä och ordföranden för Centralorganisationen för högutbildade i Finland Akava, Matti Viljanen.
 
Fattigdomsgruppen fortsätter sitt arbete genom att om 1,5-2 år utvärdera om gruppens mål har förverkligats.

KT/CM



andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00