Lidandets våg

Ledare. I huvudet på var och varannan just nu snurrar frågorna om vart världen är på väg. Jordbävningar och kärnkraftverksolyckor. Uppror med blodiga följder för civilbefolkningen i arabvärlden. Vart? Varför? 24.3.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Naturkatastrofer ställer oss ansikte mot ansikte med den onda bråda döden, den som väntar runt hörnet när vi minst anar det och sveper iväg allt det vi räknat med som konstant.Inför den sortens händelser är vi ogarderade, ohärdade och hudlösa – vare sig de sker i Japan eller i Finland.
Samtidigt, i skymundan, lever och mår de långsamma katastroferna och det strukturella förtrycket: religiöst, etniskt eller könsrelaterat. Naturkatastrofer skakar om oss, aids, svältkatastrofer och systematiskt förtryck gör det inte.

Det är sorgligt och paradoxalt att människan söker rationella existentiella förklaringar till det oförutsägbara och okontrollerbara lidandet, samtidigt som hon släcker det logiska och rationella tänkande och handlande som med långsiktiga men fullt möjliga mänskliga insatser kunde åtgärda så mycket lidande.
Den verkliga plumpen i protokollet står de krafter för som på Guds vägnar tilldömer japanerna syndastraff. Sådana religiösa spekulationer dök rätt snabbt upp på webben efter jordbävningen, bland annat i amerikanska sammanhang. De är bara värda att avvisas, så som många kristna gjort – bland dem den färska pristagaren till kyrkans informationspris, författaren och teologen Jaakko Heinimäki.
Tragedin i Japan får efterhand allt fler ansikten. Tidningen Daily Mails utsända rapporterar från skolan i kuststaden Ishinomaki. I skolhuset sitter 30 barn i tystnad, spelar spel och väntar på att bli hämtade av föräldrar som aldrig kommer. Reportern fick inte ens gå in i klassrummet, bara det att någon öppnar dörren väcker onödigt hopp hos barnen, resonerar myndigheterna.

Vem av dessa föräldrar och barn hade gjort fruktansvärda mörkergärningar stora nog att förtjäna katastrofen. Synd?! Svaret är: ingen, ingen av dem. Att spekulera över gudsstraff och rentav potentiella orsaker till sådana är mänsklig hybris, skarpt förkastad av Jesus själv i en klassisk argumentation med precis samma fyrkantiga resonemang som utgångspunkt. I Lukasevangeliet bryter Jesus kopplingen mellan katastrofen som straff och enskilda personers eventuella synder. ”Eller de aderton som dödades när Siloatornet rasade, tror  ni att de var större syndare än alla andra i Jerusalem?” Hans svar var nej – inte större, men inte heller mindre.
Trots det noterade grunddraget av mänsklig brustenhet är tsunamier och jordskalv alltså inte något Gud gisslar människobarn med.
Hemskheter bara händer, hur svårt det än är att svälja.
I det lidande som följer dem är vi hänvisade till varandra. Enligt den kristna trons kärnbudskap är vi inte ensamma utan får också följe av den Människoson, vars passionshistoria kyrkan återberättar just i de här tiderna.

May Wikström



FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

prästläget. Hälften av prästerna i Borgå stift närmar sig pensionsåldern. 5.2.2015 kl. 07:22

S:t Mårtens kyrka. Mariehamns församling diskuterar en försäljning av S:t Mårtens kyrka till den katolska församlingen. 2.2.2015 kl. 13:15

Domprostgården. Borgå svenska domkyrkoförsamling behandlade vid sitt möte förra veckan kyrkoherde Mats Lindgårds anhållan om personlig befrielse från skyldigheten att bo i tjänstebostad, alltså den omdiskuterade Domprostgården. 2.2.2015 kl. 13:12

Det mångkulturella samhället kräver religiös läskunnighet, säger forskare Tuomas Martikainen. 30.1.2015 kl. 11:15

censur. I atlasen The Collins Middle East Atlas, utgiven av jätteförlaget HarperCollins, fattas landet Israel. 27.1.2015 kl. 15:21

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12