De svagas ställning betonas i kyrkans mål för regeringsprogrammet

Kyrka. Den lutherska kyrkan publicerade sina mål för regeringsprogrammet i januari. Kyrkan föreslår att man i nästa regeringsprogram tar med riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas, stöd till familjer och föräldrar och åtgärder för att förbättra matsäkerheten i de fattigaste länderna. 16.3.2011 kl. 00:00
Dessutom föreslås full kompensation för kyrkans lagstadgade uppgifter, bland andra begravningsväsendet. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent.

Erfarenheter från diakoni- och familjearbetet

Kyrkan sköter vissa lagstadgade samhälleliga uppgifter, av vilka begravningsväsendet generar mest kostnader. Samhället bör i fortsättningen ge kompensation för de kostnader som de lagstadgade uppgifter orsakar så att inte kyrkans medlemmar via kyrkoskatten måste finansiera dessa kostnader för hela befolkningen. Kyrkans samfundsskatteandel bör bevaras på minst nuvarande nivå, dvs. på 2,25 procent. Under den kommande regeringsperioden bör man utreda kostnaderna för skötseln av kyrkans samhällsuppgifter. Ifall samfundsskatten i något skede slopas bör man utarbeta en stabil alternativt ersättningsmodell i samarbete med Kyrkostyrelsen.

Målet för regeringsprogrammets barn- och familjepolitik ska vara att stöda familjer och föräldrar. Utgående från praktiska erfarenheter i kyrkans diakoni- och familjearbete bör man öka de ekonomiska och utbildningsresurserna inom förebyggande parrelations- och familjearbete.  Speciellt viktigt är stödet till småbarnsföräldrar. Kyrkan föreslår också resurser för lågtröskeltjänster som stöder parrelationer och för mera omfattande familjeträning som visat sig ge goda resultat.

Den lutherska kyrkan anser att det är viktigt att det finländska samhället erbjuder varje människa tillräcklig social och ekonomisk grundtrygghet. I det kommande regeringsprogrammet bör regeringen tydligt ange riktlinjer för hur hälso- och inkomstklyftorna ska minskas och hur man kan främja välfärden framför allt för dem som har det allra svårast.

I sitt ställningstagande om matsäkerhet har lutherska kyrkan biskopar betonat det globala ansvaret för matsäkerheten i världen. Ställningstagandet Ge oss idag vårt dagliga bröd offentliggjordes 15.10.2010.

Biskoparna vädjar till alla politiska partier att man efter valet skulle grunda en regering som verkar för att främja matsäkerheten i de fattigaste länderna. I ställningstagandet föreslår man att regeringen som första steg skulle utnämna en matpolitisk expert. Där föreslås också att regeringens följande framtidsredogörelse skulle omfatta den globala matpolitiken där man skulle definiera Finlands kortsiktiga och långsiktiga åtgärder för att tillgodose rätten till tillräckligt med mat.

Synpunkter på aktuella lagstiftningsprojekt

Förutom sina fyra primära mål framför kyrkan synpunkter på några lagstiftningsprojekt som möjligen avgörs i samband med regeringsprogrammet. Det är lagstiftning som rör småbarnspedagogik, äktenskapslagstiftningen och religionsundervisningens ställning i grundskolan och gymnasiet.
KT/CM



matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

katastrofhjälp. Kyrkans utlandshjälp har beviljat 50 000 euro från sin katastroffond till dem som drabbats av explosionen i Libanons huvudstad Beirut. Utlandshjälpen inleder också en insamling till förmån för hjälparbetet. 6.8.2020 kl. 16:52

film. Ulla Heikkilä inspirerades av sin egen tonårsupplevelse och gjorde en film om en lägervecka full av gemenskap, livsfrågor, konflikter och förälskelse. 6.8.2020 kl. 19:00

Johan Candelin. Polisutredningen gällande Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är nu klar och ärendet går till rättegång i november. Två personer i styrelsen står åtalade. 6.8.2020 kl. 12:00

Camilla Svevar . Hon försökte göra karriär som sångerska, hon var kantor och småbarnsmor, hon blev präst och fick cancer – och skilde sig, två gånger. Idag är Camilla Svevar kyrkoherde i Replot och vill predika för sökarna. 6.8.2020 kl. 10:02

profilen. Hon sökte bli helad från sin sjukdom men fann bara tomhet. Även om sjukdomen är kvar så har Camilla Sundqvist nu blivit hel som människa. 6.8.2020 kl. 09:08

Arbetslöshet. Att vara arbetslös lärde Mikaela Steffansson hur prestationsinriktade vi är. Vi har svårt att veta hur vi ska inleda samtalet om vi inte pratar jobb. 5.8.2020 kl. 08:00

podcast. De drömde om att starta en podd, och undantagsvåren blev en spark i baken. Nu pratar de om allt som hör livet till i podden Typ livet. 4.8.2020 kl. 07:00

kallelse. Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år. 4.8.2020 kl. 08:25

vardag. Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern. 3.8.2020 kl. 10:15

Pieksämäki. Det anrika sommarlägret fick inhiberas i år, istället uppmärksammar Kyrkans Ungdom lägerveckan med digitalt program. 28.7.2020 kl. 12:18

frågesport. Sara, Bilba, Hanna? Deborah eller Abigail? Gör vår frågesport! 21.7.2020 kl. 20:39

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34