Oklart om streaming från kyrkliga evenemang

Kyrka. När och hur får man sända kyrkliga evenemang på webben? Vilka lagar är det som gäller för sändingar över nätet? Osäkerheten om vad som gäller stoppade den planerade streamingen från Ungdomens kyrkodagar förra månaden. 16.2.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg

Gudstjänstbesökarna är inte identifierbara - bilden är okej ur publiceringshänsyn.


Ungdomsarbetsledarna i Mellersta Nylands prosteri reagerade redan före Ungdomens kyrkdagar (UK) på de många öppna frågorna med streaming, alltså överföringen av ljud och bild direkt till internet. I samråd med arrangörerna beslöt UK avstå från streamingen i år.

– Vi såg det största problemet i osäkerheten om vad lagen säger, konstaterar ungdomsarbetsledare Anna Laasio i Kyrkslätt.Det är särskilt känsligt när det handlar om minderåriga. Vi ville inte rusa iväg innan vi fått svar på frågorna.
Anna Laasio upplever att ingen riktigt vet vad som sist och slutligen gäller.

– Det är spännande för ungdomarna på UK att ställa sig i talarstolen och därför bör det vara tryggt att göra det. De måste kunna veta vem det är som hör dem. Det vet de inte om tillställningen streamas.

Hårfin balansgång

Vad säger då lagen? Att man får filma, fotografera och överföra ljud från det som sker i kyrkan då alla närvarande är medvetna om saken är tämligen klart. Men sedan blir det en hårfin balansgång mellan flera lagparagrafer och grundlagens rättigheter som ibland kan verka motstridiga.

Ett specialfall är till exempel nattvarden. Nattvarden är ju till sin natur inkluderande och då borde också de som följer med gudstjänsten via en webbkamera få vara möjligast närvarande, eller hur?

Riktigt så enkelt är det inte.

– Man kan inte utgå ifrån att det går att sända bilder från nattvarden om deltagarna är identifierbara. Själv skulle jag se till att bildkvaliteten under nattvarden är sådan att man inte kan känna igen besökarna, säger förvaltningschef Mikko Salmela på Kyrkostyrelsen.

Han stöder sig på personuppgiftslagen som säger att en persons religiösa övertygelse inte får publiceras utan tillstånd. Bakom personuppgiftslagen ligger grundlagen. Den tryggar skyddet av vars och ens privatliv och till det hör den religiösa övertygelsen.

– All kyrklig verksamhet kan i princip direktsändas på nätet. Det väsentliga är att besökarna vet om att tillställningen sänds, säger Salmela.

Den religiösa övertygelsen är en känslig personuppgift som i regel inte får sändas ut över internet. Men man behöver inte fråga varje kyrkobesökare om tillstånd. Det räcker med att man informerar tilläckligt klart att tillställningen streamas eller bandas.

Läs mera i Kyrkpressen 7/2010.

Johan Sandberg



krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21