Vär(l)den på den stora marknaden

Ledare. På femtonhundratalet körde Västeuropa förbi Kina i världsekonomin. Invånarna i resterna av romarriket hade, åtminstone statistiskt sett, högre köpkraft mätt i BNP per capita än den kultur som dittills hade behärskat världshandeln. Skillnaden mellan Väst och Öst ökade ännu mer i samband med den industriella revolutionen. 10.2.2011 kl. 00:00

Nu, femhundra år senare är det dags igen. Kurvorna skär varandra, och den här gången är det Europa som är på väg ner.Den nyligen bortgångne makroekonomen Angus Maddissons livsverk bestod i en detaljerad översikt över världsekonomin från Kristi födelse till nutid och en bit längre än så. På basis av hans banbrytande insatser prognostiscerar OECD 2030 som det år när andra länder än de europeiska och OECD-anslutna, främst Indien och Kina, kommer att stå för över hälften av hela världens bruttonationalprodukt.

I den nya världsordningen är Europa en förlorare i pengar mätt. Förskjutningen av det ekonomiska centrumet kommer att medföra drastiska förändringar – inom allt från teknologi till jordbruks- och biståndspolitik. Tävlan om jordens begränsade naturresurser kommer att bli hård. Européerna måste redan nu lära sig att se på världskartan med nya ögon.
Det här är inga nyheter. Men kommunikationsdirektören och Asienkännaren Teppo Turkki på Sitra gav en tankeställare på Visio 2020 seminariet häromveckan. Han anmärkte att den ekonomiska vinnarens värdegrund inte heller är irrelevant. Och denna stiger ur religionen. Det som kanske var tänkt som en personlig sidokommentar steg fram som guldkornet i pratvasken: ”I det konfucianska Asien föds nu ett helt nytt tänkande, som kommer att utmana det judeo-kristna demokratibegreppet”, menar Turkki.
För honom, som själv bott  i Japan och föreläst på universitetet i Tokio, kommer inte tänkandet hos den nya ekonomiska övermakten, nödvändigtvis att anta vår demokratiuppfattning. Det uppstår en tävlan också på ett filosofiskt-moraliskt plan. Och som vinnare, varför skulle världsmarknadens nya toppskikt ens vara tvungna till det?
”Frågan är ifall den nya värdegrunden är mer effektiv” kommenterar Teppo Turkki.

Judeokristna och freudianska begrepp som skuld är okända på ett brett plan i Asien. Människosynen är annorlunda, och begreppet universell människorätt inte självskrivet.
Sitraforskaren bjöd på ett ovanligt inlägg i en politikertät och rutinerad skara. Det var dessutom ett som väckte både intresse, frågor och besvärade skruvningar på seminariets vadderade sitsar.
Så ovant att höra att ”värdegrund” också kan värderas och ha både betydelse och konsekvenser i rent ekonomiska termer.
I ljuset av att byta ut något självklart och eventuellt oreflekterat vaknar också frågan: ”Vad är den värd?” på ett sätt som det är svårt att väja för, både personligt och på makronivå.

May Wikström



profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10