Blind tro

Ledare. På nyårsnatten gick Rafah Toma i mässa i den syrisk-katolska kyrkan fem minuter hemifrån. På söndagen hittades hon mördad i sitt hem, och sörjs nu av släkt och vänner i både Irak och Sverige, berättar Svenska Kyrkans Tidning. 13.1.2011 kl. 00:00

Jan Lindström

Tre månader tidigare hade Rafah Toma hört till de få som överlevde oktobermassakern i Vår frus befrielsekyrka i Bagdad. Hon hade gömt sig i sakristian, när över 50 gudstjänstbesökare och präster sköts ner, och trodde att hon, som en vanlig civil, skulle kunna fortsätta leva i Irak och försörja sin åldrande far genom jobbet på universitetet.
   Det gick inte vägen. Rafah Toma, liksom många andra, miste livet för att hon var kristen.

Det postkristna väst, som tror sig vara så klarsynt, dras med en synrubbning som sitter som berget. I en värld där en genomsnittskristen är en nigeriansk kvinna anses prototypen för en kristen fortfarande vara en vit europé. Det är en falsk utsaga, som leder till fler och ödesdigra sådana. Som en följd av den får grymma människorättsbrott äga rum utan några ramaskrin i världssamfundet. Därför stiger nu andra fram och säger det uppenbara: Ingen annan religion är så förföljd i världen i dag som kristendomen. Inga andra lider och dödas så ofta för sin tros skull som kristna individer, på olika håll.

En av de senaste är den judisk-amerikanske människorättsaktivisten Michael Horowitz. Han hävdar i en stort uppslagen artikel i Kanadas största dagstidning the Toronto Star (4.12) att kristendomen troligen är världens mest förföljda religion.
   ”Att det sker med välgödda västerländska kristnas lycksaliga omedvetenhet beror på ren okunskap” säger Horowitz frankt. ”Dels har det att göra med missuppfattningen om kristendomens sanna ansikte, dels handlar det om att förhandsinställningar och konventionella sanningar förblindar västerlänningar och får dem att avfärda förföljelsen av kristna som osannolik, osann och omöjlig”.
   Eftersom kristendomen är gynnad och dominerar i världens rikaste länder och samhällen – och eftersom den har en väldokumenterad historia med egna grymheter i bagaget – blir slutsatsen rakt motsatt. ”Eliten är snarast benägen att tro att de kristna är förföljarna – inte offren” säger Horowitz.
   Många människorättsorganisationer styrker hans påståenden med fakta. En försiktig uppskattning är att 150 000 kristna dödas för sin tros skull varje år.


I nyårs- och julhelgen skedde fler våldsdåd, med starka symboliska budskap. Kopterna i Egypten drabbades för andra året i rad av attentat mot kyrkobesökare, precis som de hade fruktat. I fjol sköts sex kopter när de var på väg ut från en julmässa. I år dog 23 kopter i en riktad attack, när en bilbomb exploderade utanför al-Qidissin (de heliga) kyrkan i Alexandria bland kristna som strömmade ut från nyårsmässan. Nu frågar sig många om staten har makt att skydda sin kristna minoritet, och många kristna väljer att fly. Men det går inte att fly i all oändlighet.


Världen är vårt gemensamma hem. Våldet måste stoppas, fördömas där det finns. Det måste göras gemensamt, av företrädare från olika religioner, folk och raser. Att det handlar om ens egen religion borde inte få vara en orsak för den kristna världen att dra sig för att påpeka oförrätterna och agera mot dem. Det handlar om att försvara människor, inte religioner. När troende mejas ner och mördas dör mödrar, döttrar, bröder och fäder. Inte religiösa.

May Wikström



kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28