Fler utskrivningar, fler inskrivningar

Kyrka. 80 612 lämnade kyrkan under 2010, medan 13 816 medlemmar skrev in sig. Uppgifterna baserar sig på Befolkningsregistercentralens uppgifter per 30.12.2010. 3.1.2011 kl. 00:00

 Vid årsskiftet hörde 78,1 procent av den fasta befolkningen eller 4 201 500 finländare till evangelisk-lutherska kyrkan (79,7 procent 2009). Utöver det hör ca 183 000 personer som bor utomlands till kyrkan, så kallade frånvarande medlemmar. 

Sammanlagt lämnade 80 612 personer kyrkan under 2010. Utträdet ur kyrkan växte exceptionellt mycket efter den så kallade homokvällen (homoilta) i TV2 i oktober. Flest utträden skedde i stora städer och proportionellt flest personer utträdde i en del av församlingarna i Helsingfors och Tammerfors. Året innan lämnade 43 650 finländare kyrkan.
 
– Utan effekten från tv-programmet skulle utträdet ha hållits på samma nivå som 2009, uppskattar tf chefen för Kyrkans forskningscentral, Harri Palmu.
 
Liksom tidigare år var utträdena i Borgå stift lägre jämfört med de övriga stiften. Av församlingsmedlemmarna i Borgå stift lämnade 1,2 procent kyrkan. I de övriga stiften låg andelen utträden mellan 1,5 och 2,96 procent.
 
– Men trenden är densamma  också i de församlingar i Borgå stift som finns i de större städerna. I till exempel Tammerfors och Vanda, har utträdena ökat, konstaterar Harri Palmu.

Också fler inträden än tidigare

Under 2010 trädde sammanlagt 13 816 medlemmar in i kyrkan. Antalet inträden var större än någon sin tidigare, och slog rekordet från året innan då 12 195 personer blev medlemmar i kyrkan. Sammanlagt 47 943 barn döptes till medlemmar under det gångna året (48 494 år 2009). 

Uppgifterna baserar sig på Befolkningsregistercentralens uppgifter per 30.12.2010. Siffrorna fastställs i februari. De fastslagna uppgifterna kommer att ändra en aning. Till exempel ökar antalet utträden med nästan två tusen personer.

Utträden är tidens gång

Harri Palmu anser att utträde ur kyrkan inte i första hand är en fråga om tolerans och intolerans utan om tidens gång.
 
– Enligt våra undersökningar har den största gruppen som lämnar kyrkan sedan 1970-talet bestått av 18–24-åriga stadsbor. Tidigare talade man om att fjärma sig från det religiösa livet. Ett riktigare uttryck torde vara att kyrkan inte har upplevts tillräckligt betydelsefull på det personliga planet. Därför har också protestutträdena, det att kyrkan i någon fråga upplevts som för konservativ eller liberal, ökat. Dessutom räcker det för en liten del av medlemmarna med vilken som helst impuls för att lämna kyrkan.
 
– Det personliga utövandet av religion har enligt undersökningarna ändå inte minskat och till en del har sökandet efter betydelse stärkts. Därför är det också fler än tidigare som blir medlemmar i kyrkan, säger Palmu.

KT/CM



DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00