Stjärnan över Betlehem som vägledde de tre vise männen beskrivs i Matteusevangeliets andra kapitel.
– Många tror att den var en konjunktion – att två himlakroppar syntes nära eller ovanpå varandra på himlen, säger Sakari Lehtinen som är verksamhetsledare för Ursas stjärntorn i Brunnsparken i Helsingfors.
Trots många entusiaster, däribland en finsk kyrkoherde som skrivit en bok om saken, är Lehtinen själv lite tveksam till konjunktionsteorin.
– Det står ju i julevangeliet att stjärnan rörde sig, att de tre vise männen följde den och att stjärnan stannade ovanför Betlehem. Men en konjunktion kan inte stanna, jorden snurrar hela tiden.
Många andra teorierhar också presenterats genom åren, allt från supernovor till flygande tefat. Lehtinen tror ändå inte att det är möjligt att få ett säkert svar på vad det var som lyste upp himlen under julnatten.
– Jag betvivlar inte alls att det verkligen fanns någon form av ovanligt starkt ljussken på himlen, så som det beskrivs i evangeliet. Å andra sidan verkar Betlehemsstjärnan ha blivit en etablerad berättelse i vår kultur som återkommer år efter år. Det är en del av traditionen att fundera och förundras över stjärnan.
